Får en brottsling klaga om hens rättigheter kränks? Den debatten har blossat på sociala medier under de senaste dagarna. Enligt kriminolog Sari Somppi är det oroväckande om brottslingars rättigheter ringaktas.
Två svenska aktivister berättade tidigare i veckan för Svenska Yle om hur den finska polisen felbehandlat dem, då de suttit häktade efter att ha deltagit i en demonstration mot kärnkraftsverket i Pyhäjoki.
Under tre dagar fick aktivisterna inte tillgång till tandborste eller dusch. Enligt aktivisterna informerade polisen dessutom inte dem om deras rättigheter, något polisen enligt lag är skyldig att göra omedelbart.
Om aktivisternas berättelser stämmer har polisen tydligt brutit mot lagen. Trots det har debatten i Svenska Yles kommentarsfält gått het om hur mycket brottslingar eller personer som är misstänkta för brott har rätt att kräva av rättsväsendet.
Kriminolog Sari Somppi säger att det finns en rätt allmän uppfattning om att brottslingar ska få skylla sig själva om de blir felbehandlade av rättsväsendet.
- Mänskliga rättigheter diskuteras ofta, men i sådana här situationer, där det också handlar om människor, så slopas de totalt, säger hon. Det är farligt att tänka så här om andra människor, det ger oss rätten att behandla dem på ett väldigt dåligt sätt.
Den manliga miljöaktivisten står åtalad för våldsamt upplopp och våldsamt motstånd mot tjänsteman. Den kvinnliga aktivisten slapp åtal och fick efter tolv dagar i häktet resa tillbaka till Sverige.
Förvrängd bild av brottslingar
Sari, som också jobbat som fängelsepsykolog, säger att människor ofta har en förvrängd bild av brottslingar.
- När man har jobbat med interner märker man att de är människor som själva har farit illa. När man läser i medier om domarna de fått ser det mycket värre ut än när du ändå träffar personen. De som jag har träffat har varit väldigt trevliga mot mig,
Hon påpekar att det ofta finns en klar räcka av händelser och bakgrundsfaktorer som har lett till att en person hamnar i fängelse. Det är till exempel vanligt att många brottslingar har alkohol- eller drogproblem eller ADHD.
Sari tror att många som anser att man inte behöver vara så nogräknad med fångars rättigheter vill ta avstånd från brottslingar och markera att de själva inte skulle begå ett brott.
Inga lyxfängelser
I samband med aktivisterna berättelse väcktes också diskussionen om finländska häkten och fängelser är för ”bekväma”.
- I de fängelser jag jobbat i har det funnits en cell med ett litet bord och en toalett, ibland utan dörr. Fem-sex-tiden stängs dörrarna. Jag kan inte påstå att det är speciellt lyxigt och många mår dåligt.
Sari säger att det inte går att göra sig av med fängelsestraff, men att det i regel är en väldigt dåligt bestraffningsmetod.
- Forskning visar att det inte finns något bra med fängelsestraff. Tvärtom träffar fångar andra fångar i fängelse och börjar planera ett bättre brott. Det borde ingå mer kognitiv beteendeterapi i alla straff, för det hjälper bevisligen och ger personerna redskap att inte göra fler brott då de kommer ut i samhället.