Bindande kulturläroplaner för alla barn, från dagisåldern till andra stadiet – de ska se till att alla barn får ta del av ett aktivt kulturliv i samband med undervisningen. Men inom småbarnsfostran är kulturläroplanerna ännu sällsynta.
Den här artikeln är den sista i seriensom bygger på ett tips till Spotlight tips. Tipsaren är en oroad förälder vars barn inte pysslar, går på teater eller till biblioteket med daghemmet, och hen undrar om det finns något minimum man kunde kräva.
I framtiden ska daghemsbarnen kulturupplevelsemässigt sett vara jämlika
Ett arbete pågår i de finländska kommunerna: Man gör upp kulturpedagogiska läroplaner som ska omfatta så väl småbarn som grundskolan och andra stadiet. Det är kommunernas bildningsnämnder som besluter om dem, och kulturläroplanerna ska sedan genomgående förverkligas i alla skolor och daghem i kommunen.
I planen går man detaljerat igenom samarbetet med lokala och regionala kulturaktörer, och besluter om när barnen ska få ta del av olika saker som bildkonst, drama och så vidare. Läroplanen tas fram på gräsrotsnivå, till exempel kan en konstpedagog och en lärare bilda ett arbetspar som utarbetar kulturläroplanen.
Det här ska förändra verksamheten på lång sikt och kommer att göra verkligheten till mer jämlik för barnen, säger Ditte Winqvist på Kommunförbundet.
Om kulturläroplanen finns men inte följs, ska det tas upp med bildningsdirektören.
Ditte Winqvist
Hon ser de kommunala kulturläroplanerna som väldigt viktiga:
- Då kan vi garantera att det inte är upp till den enskilda lärarens intresse eller kontakter hur det blir, utan något som alla barn, genomgående, har rätt att få.
Hur kan man garantera att alla följer kulturläroplanerna?
- Det är inte obligatoriskt att göra det här men när kulturläroplanen omfattas av bildningsnämnden är den lika bindande som läroplanen i skolorna. Vad kulturläroplanen ska gå ut på är ju en process som föregås beslutet, och där är det viktigt för kulturaktörer att vara med och påverka. Om kulturläroplanen finns men inte följs, ska det tas upp med bildningsdirektören.
Kultur ska ingå – men än finns inget tvång
I lagen om småbarnspedagogik stipuleras att kultur hör till småbarnsfostran och att det ska ske i samråd med personalen och professionella kulturutövare. I nuläget har olika kommuner löst det här på olika sätt: En del kommuner har kulturstigar och kulturscouter som koordinerar verksamheten. Kommuner, liksom enskilda daghem, har sina egna planer för sin småbarnsfostran.
Men trots att kultur är ett ord som nämns finns det just nu ingen gemensam miniminivå för hur mycket kulturupplevelser barnen på dagis ska få ta del av, hurudan den ska vara eller vad som är tillräckligt. Det här ska man åtgärda i och med den nya nationella planen för småbarnsfostran som just nu är på remissrunda. Det är en lag som ska träda i kraft år 2017 och kan liknas vid skolornas läroplan.
Kulturfostran är också ett av regeringens spetsprojekt. Regeringen har skjutit till sammanlagt 8 miljoner euro för åren 2016-2018 för att utveckla centrum för barnkultur i kommunerna, kulturaktiviteter i eftermiddagsklubbar och för att kulturaktörer ska komma med sin expertis till daghem och skolor.
Få kulturläroplaner gäller daghem – än så länge
Saara Vesikansa, koordinator på Förbundet för barnkulturcenter i Finland, koordinerar projektet som ska få alla kommuner att anamma en kulturläroplan för alla barn. Projektet är på god väg, säger hon, men det finns en bra bit att gå:
- Just nu finns det väldigt få kulturläroplaner som gäller småbarnsfostran, tyvärr. I Birkaland är Lempäälä ett exempel på en kommun som har en kulturläroplan för daghemmen, och från att ha haft några pilotdaghem man ska precis utvidga den att gälla alla daghem i kommunen. Där är man föregångare.
Till exempel är alla femåringar med om ett ettårigt konstprojekt, temat för läsåret 2015-2016 var cirkuskonst. På två daghem har man förverkligat ett projekt där en konstnär arbetat jämsides med personalen och barnen i fem veckor.
Idén för kulturläroplaner kläcktes av Förbundet för barnkulturcenter i Finland, som driver projektet i samarbete med Kommunförbundet.
Kulturläroplanerna som redan finns gäller mestadels för grundskolor. Just nu har cirka 50 kommuner en kulturplan för grundskolan.På den här kartan (uppdaterad i februari 2016) kan man kolla om ens egen hemkommun har en kulturplan. Förhoppningen är att nå upp till 100 kommuner i slutet av året när projektet tar slut.
Alla har rätt till kultur oberoende av bakgrund eller hemort
Sanna Vesikansa, Förbundet för barnkulturcentraler
Enligt Vesikansa skulle förbundets 25 barnkulturcentraler väldigt gärna utvidga verksamheten i samråd med kommunerna till att gälla dagisbarn, ifall det bara fanns resurser.
- Kulturläroplanerna för småbarnsfostran står ännu i startblocken. Vi har en god bit att gå för att daghemmen ska få kulturläroplaner och att kommunerna på så vis skulle garantera att exempelvis alla femåringar skulle få en viss kulturupplevelse. Jag hoppas att vi inom de närmaste åren kan se att det sker, säger Vesikansa.
Alla har rätt till kultur
Saara Vesikansa återkommer till tipsarens grundfråga som gäller kvalitet för småbarnsfostran. Kultur hör dit och hon hoppas att kulturplanen ska hjälpa till:
- Vid något skede har det blivit så att familjerna betalar och föräldraföreningar fixar pengar, det är trist, eftersom verksamheten då hänger på aktiva föräldrar och lärare. Det är något helt annat än den demokratiska tanken om att alla har rätt till kultur oberoende av bakgrund eller hemort.
Yle Kulturs, Familjelivs och Spotlights artikelserie baserar sig på ett tips från en oroad förälder som undrar om inte det finns några kvalitetskrav för småbarnsfostran, om man kan kräva teaterbesök eller ens pyssel, något som tipsarens barn inte får på sitt daghem.
Hur kan man åtgärda problemet, Ditte Winqvist på Kommunförbundet?
- På nationellt håll kan man inte komma åt problemet på annat sätt än genom ett system som garanterar jämlikhet. Man kan inte ge råd åt enskilda daghem. Vad beträffar dem, handlar det om en lokal diskussion. Man borde bara själv ta upp det med bildningsnämnden, det är på lokalt plan man kan komma åt det här problemet. Man kan lyfta upp saken till diskussion på dagis, med bildningsdirektören, med de ansvariga beslutsfattarna. Visa att så här görs det på andra ställen. Finns det ingen kulturplan borde man diskutera att kommunen borde få en sådan.
Länk: Gör en egen kulturplan (Kulttuurivoltti – Kulturvolten)