Skuldkris, hotet om brexit, finanskris, flyktingkris. Hur ska EU-projektet återfå sin trovärdighet bland medborgarna? Frågan debatterades i årets Gullranda-diskussioner.
I Gullranda-diskussionen om EU:s framtid på måndagen var tonerna onekligen rätt pessimistiska. Panelen bestod av EU-parlamentarikern Paavo Väyrynen, Markku Jokisipilä, direktör för Centret för riksdagsforskning, riksdagsledamoten Kai Mykkänen (Saml) och Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet. Alla fyra var överens om att EU är en krishärd, och att det hela inte blir bättre om brexit (Storbritanniens utträde ur EU) förverkligas.
Under de senaste åren har EU gått från kris till kris och nu börjar det handla om hela EU:s överlevnad, ansåg paneldeltagarna.
"EU kan inte handskas med nationalister"
Enligt Markku Jokisipilä fungerar integrationen på två motstridiga plan: dels i riktning mot en paneuropeisk stat och dels i riktning mot en union med självständiga stater.
- EU har glömt bort att det nationella elementet är det viktigaste. EU har inte hittat ett konstruktivt sätt att föra dialog med nationella attityder. Därför har unionen blivit ett slagträ för extrema populister.
Jokisipilä påpekade att alla nationalister nödvändigtvis inte är extrema populister.
- Det här är något man måste förstå inom EU, sade han.
Gemensamt ansvar saknas inom EU
Teija Tiilikainen ansåg att EU aldrig har löst problemet med bristen på solidaritet medlemsländerna emellan.
- Det här märks bra nu i samband med flykting- och finanskriserna. Det finns inte någon känsla för gemensamt ansvar inom EU. Den här frågan måste lösas för att EU alls ska kunna ha en framtid.
Dessutom finns det en uppdelning från tidigare mellan öst och väst, när det gäller attityden till invandring, enligt Tiilikainen.
- Risken finns att det är invandringen som kommer att splittra EU allra mest inom de närmaste tio åren.
Väyrynen: Flyktingkrisen är EU:s eget fel
EU-parlamentarikern Paavo Väyrynen skrädde inte orden när det gäller EU:s flyktingpolitik.
- Det är EU-länderna själva som bär ansvar för flyktingkrisen. EU-länder har deltagit i flera militära operationer i de regioner därifrån människorna flyr. Nu ser vi resultatet - miljontals flyktingar. Dessutom anser jag att EU har gjort sitt bästa för att locka flyktingar hit.
Väyrynen, känd EU-motståndare, hoppades under diskussionen i Gullranda på ett brittiskt utträde.
- I Danmark och Sverige talar man om en egen folkomröstning om brexit blir verklighet. Då kommer också Finland att hålla en folkomröstning och då kan vi få en nordisk union.
Paavo Väyrynen passade också på att kritisera ansträngningarna för att hålla kvar den gemensamma valutan euron.
- I Finland pågår ett självbedrägeri när det gäller euron. Frågar man folket om de vill ha euron svarar de jakande, men frågar man dem om de vill ha en federation och politisk union svarar de nej. Man bör berätta för folket att en valutaunion och en federation hänger ihop, avslutade Väyrynen.
"Beslutsfattare, ta ansvar för EU"
Direktören för Utrikespolitiska institutet, Teija Tiilikainen, påpekade att politikerna på nationella arenor gärna skyller på EU då de har problem på hemmaplan.
- De politiska ledarna borde ställa upp och försvara EU. De har ju ändå varit med om att bygga upp institutionerna, och EU står för medlemsländernas gemensamma värderingar.
Den förestående folkomröstningen i Storbritannien kommer inte att följas av motsvarande omröstningar i andra EU-länder, trodde Tiilikainen.
- Storbritannien är ett specialfall, som har motsatt sig en fördjupad integration ända sedan 70-talet. Visserligen talas det nu om folkomröstningar i olika EU-länder, men det är nog ett uttryck för en god portion populism.