Artikeln är över 9 år gammal

Korsholm vill utreda järnväg till Vasa hamn

Hamn
Det är oklart hur hamnvägen, den förbättrade förbindelsen mellan Vasklot och Vasa ska dras. Bild: Yle/Roger Källman

Miljökonsekvensbedömningen av Vasa hamnväg fick godkänt av Korsholms utvecklingssektion. Däremot vill sektionen att järnvägsalternativet ska utredas ytterligare.

Utvecklingssektionen tittade på de nationella, regionala och lokala målsättningarna för hamnvägen.

- Logistikområdets framtid borde lyftas fram bättre i planeringen. Då man talar om miljövänliga alternativ knyter vi gärna ihop järnvägsspåret ut till Vasklot med logistikcentret, säger Korsholms utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala.

Logistikcentralen och järnvägen fanns inte med i miljökonsekvensbedömningen och hörde egentligen inte till det som utvecklingssektionen skulle ta upp på sitt möte.

- Vi såg det som en möjlighet att utreda det tillsammans med de andra alternativen, säger Mikael Alaviitala.

Järnväg kunde minska biltrafiken

Ett av alternativen för hamnvägen kallas för nollalternativet eftersom det innebär att man inte skulle förändra eller bygga något. Korsholms utvecklingssektion föreslår att man i samband med nollalternativet i alla fall skulle utreda hur en järnväg kunde byggas från den existerande stambanan till logistikcentret.

Enligt miljökonsekvensbedömningen förblir trafiken genom stan livlig.

- Och det vill vi ju inte och därför vill vi att järnvägen ska utredas ytterligare. Kan man med nollalternativet och järnvägsspåret uppnå målsättningen att minska på trafiken och att Vasklot som hamn stärks?

Enligt miljökonsekvensbedömningen räknar man med att frakten av bulkvaror kommer att öka. Enligt Alaviitala betyder det bioenergi. Också containertrafiken ska öka.

- Containrar stuvar man ju om ganska enkelt från lastbilar till tågvagnar för transport från logistikcentralen till hamnen.

Korsholms kommunstyrelse har redan tidigare konstaterat att man inte behöver göra någon miljökonsekvensbedömning av de vägsträckningar som går genom Korsholm på grund av att de splittrar byastrukturen och de gör det svårt för primärnäringarna att bedriva sin verksamhet.