Arbetet med de stora reformerna - landskapsreformen och vårdreformen - är i full gång, vilket märks även som en kostnadsökning inom Österbottens förbund. Vid landskapsfullmäktiges möte på måndagen godkändes högre andelar för medlemskommunerna.
- Visst knorrades det lite under mötet, men budgetförslaget för 2017 godkändes ändå enhälligt, säger landskapsdirektör Olav Jern.
För de österbottniska medlemskommunernas del handlar det om att kostnadsandelarna ökar med 6,7 procent.
- Alla förstår att vi är inne i en oerhört stor och omfattande förändringsprocess och det ligger på våra axlar och alla är medvetna om att det här kostar, säger Jern.
Budgetarbetet inför 2017 har inte varit alldeles okomplicerat eftersom verksamheten för Österbottens förbund kommer att vara tudelad under året.
Dels har förbundet kvar sina normala arbetsuppgifter: Regional utveckling, intressebevakning, att göra upp en landskapsplan. Utöver det har man även hand om det stora arbetet med att leda förplaneringen inför landskapsreformen och vårdreformen fram till juni 2017.
Rätt eller fel
Efter det tar ett interimistiskt beredningsorgan över och först då får man statliga pengar för reformarbetet.
Den normala verksamheten medför inga stora förändringar i budgeten för nästa år, men reformarbetet medför däremot en del tillägg - drygt 191 000 euro mer är budgeterat för 2017 jämfört med innevarande år.
En stor del av de pengarna är lönekostnader för de tre förändringsledare som landskapet har anställt för att lotsa Österbotten in i reformerna; Varpu Rajaniemi, Jukka Kentala och Göran Honga.
Enligt landskapsdirektör Olav Jern är arbetet som förändringsledarna genomför nödvändigt och viktigt och kostnaderna helt enkelt oundvikliga.
- Man kan förstås ha synpunkter på om det här är rätt eller inte, att det är landskapet och kommunerna som själva får stå för kostnaderna för en reform som staten planerar, säger Olav Jern.
Osäkerheten framöver är ändå tyngre att bära, menar Olav Jern.
Än så länge är det nämligen fullständigt oklart hur finansieringen av det interimistiska beredningsorganetska se ut. Organet ska alltså ha hand om reformarbetet under andra halvan av 2017 och fram tills reformerna träder i kraft i början av år 2019.
- Allt beror på hur staten fördelar pengarna, säger Jern.