På den traditionella julmarknaden på Karelska huset i Helsingfors säljer de karelska pirogerna slut på en timme och kön till pirogerna som kallas för sultsina är lång. Här är man måna om de karelska traditionerna men det är bara finska som hörs här, ingen verkar tala karelska.
Det är kvinnorna i Suojärvi föreningen som bakat karelska delikatesser i två dagar till marknaden.
Helvi Pöyhönen står vid ingången och breder mannagrynsgröt på tunna plättar gjorda av rågmjölsdeg och viker sen ihop plätten till en pirog. Hon berättar att hon kan karelska men att hon inte talade språket med sin son.
- Men jag ska lära barnbarnen att baka sultsina-piroger, lovar Helvi Pöyhönen.
- Jag kan tala karelska, men jag använder det inte dagligen. Det blir mest på våra karelska kvällar som vi har varannan torsdag här på Karelska huset. Då talar vi endast karelska, berättar Raakel Oksman.
Unga har börjat tala karelska
De karelska traditionerna förs vidare men med språket står det sämre till. Språkaktivisten Pertti Lampi är ändå förhoppningsfull.
- Nuförtiden kan man studera karelska på universitet i Joensuu och det ges språkutbildning på över 20 orter i Finland. Det finns överraskande många unga som talar karelska, gläder sig Pertti Lampi.
Dessutom finns det språkklubbar för mindre barn och karelska talas också i många familjer. Karelskan har varit officiellt minoritetsspråk i Finland sedan 2009, och återupplivandet har framskridit väl, enligt Lampi. Han är verksam i föreningen för det karelska språket och en av initiativtagarna till karelska språkets dag.
En uppskattad dag
Än så länge firas karelska dagen endast i liten skala, på lokala föreningar eller i familjen. Pertti Lampi ska fira dagen genom att njuta av god karelsk mat tillsammans med familjen.
- Jag hoppas att det redan om ett år flaggas för karelskan i hela landet, säger Lampi.
Det uppskattas att cirka 5000 personer talar karelska i Finland, och att det finns cirka 30 000 som förstår språket. Språkentusiasterna hoppas att karelskans ställning ytterligare skulle stärkas i Finland.
- Man borde ha börjat fira det karelska språket redan för länge sedan, säger Helvi Pöyhönen, men är ändå glad att dagen nu äntligen firas.