Domslut stoppade utvisning av människor som lagligt får vistas i USA men som greps vid flygplatser. Mycket är ännu oklart kring president Donald Trumps dekret som hindrar inträde för sju muslimska länders medborgare till USA, men motståndarna samlar nu sina krafter.
USA:s inrikessäkerhetsdepartement DHS meddelar att den kommer att följa det domslut som hindrar utvisningar av de berörda personer som redan är i USA eller befinner sig på plan på väg till USA.
Federala domaren Anne Donelly ansåg att en utvisning av personer som redan hade anlänt eller var på väg till USA och hade rätt att vistas där inte kunde utvisas utan att det riskerade att kränka deras rättigheter och bryta mot existerande lagstiftning.
Kring 200 människor som hade beviljats rätt att bo eller vistas i USA hade gripits vid passkontroller vid amerikanska flygfält då de råkade landa precis efter att immigrationsdekretet undertecknades.
- Departementet kommer att upprätthålla rättens order, men också att följa immigrationslagarna och verkställa presidentens dekret för att säkerställa att de som tar sig till USA inte utgör ett hot mot landets säkerhet, skrev DHS i ett pressmeddelande.
Demonstrationer, rättsfall och politiker på barrikaden
Medborgarättsorganisationen ACLU har lovat att representera alla de gripna i rätten och att försöka fälla dekretet, som organisationen beskriver som diskriminerande och grundlagsvidrigt.
Tusentals amerikaner har också ställt sig på barrikaderna mot dekretet, många genom att demonstrera vid flygplatser runt om i landet.
Bara vid JFK i New York uppgavs flera tusen ha samlats för att demonstrera.
Myndigheterna försökte först skingra demonstrationen men New Yorks guvernör Andrew Cuomo beordrade istället myndigheterna att tillåta demonstrationerna och bara se till att allt går tryggt till.
- New Yorks invånare har rätt att göra sina röster hörda, sade Cuomo.
Också andra demokratpolitiker, bland dem flera ledamöter i underhuset, har deltagit i demonstrationer och försökt undsätta de personer som hålls gripna vid flygplatser.
Flera borgmästare och guvernörer har också sagt att de inte tänker låta myndigheter under deras kontroll verkställa dekretet som de anser är grundlagsvidrigt.
Också republikanska toppolitiker har kritiserat dekretet.
Arizona-senatorn Jeff Flake skriver att Trumps tillvägagångssätt är oacceptabelt.
- Presidenten och hans administration gör rätt i att lägga vikt vid nationens säkerhet men då människor som har laglig rätt att vistas och bo i landet hotas av utvisning eller tvingas att vända om vid flygplatser kan det inte accepteras, skriver Flake.
- Om vi ska trygga nationens säkerhet på lång sikt krävs klarsynthet kring islamistisk terror, inte att de islamistiska terroristernas åsikter tillskrivs alla muslimer, fortsätter Flake.
Globala fördömanden
Flera statschefer, politiska höjdare och statsmän världen över har anslutit sig till ledande människorättsorganisationer och har fördömt eller kritiserat dekretet som diskriminerande.
Angela Merkels talesperson lät förstå att Merkel hade informerat Trump om innehållet i konventionerna om flyktinghjälp i ett samtal igår kväll.
Merkel har kallat dekretet beklagligt, medan hennes socialdemokratiska motkandidat i det kommande riksdagsvalet Martin Schultz gick längre än så.
Han kallade Trumps ord och åtgärder oacceptabla och en kränkning mot de mänskliga rättigheternas anda.
Också den brittiska premiärministern Theresa May tvingades efter hård kritik säga att hon inte håller med Trumps åtgärder, medan oppositionsledaren Jeremy Corbyn sade att det inte är passande att Trump besöker landet om han inte drar tillbaka dekretet.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau lovade att öka mängden flyktingar landet tar emot som svar på Trumps flyktingstopp, och twittrade budskapet ”Välkommen till Kanada” som sen spreds som en löpeld på sociala medier.
Motåtgärder och ilska
Både Iran och Irak uppges vara i färd med att vidta motåtgärder och förbjuda sätta stopp för visum för amerikaner till länderna.
I Iran har man redan på myndighetshåll bekräftat att sådana åtgärder planeras även om det inte har bekräftats att de kommer att införas.
Irak har ännu inte bekräfatat planerna på ett visumstopp officiellt, men flera källor uppger att möjligheten att dra in visum också för amerikaner som redan är i landet utreds.
Den inflytelserika shiapredikanten Moqtada al-Sadr kräver att den irakiska regeringen drar in alla visum till amerikaner och skickar hem alla amerikanska medborgare, inklusive soldater som hjälper med kampen mot terrorgruppen IS, med det samma.
Många terrorforskare och säkerhetsanalytiker menar att dekretet knappast kommer att göra USA säkrare och framförallt höjer risken för angrepp mot amerikaner och amerikanska intressen utomlands.
Många experter påpekar också att liknande åtgärder gör det svårt för USA att driva en effektiv utrikespolitik och kan försvåra amerikanska företags verksamhet i delar av världen.
Medhåll och förnekanden
Vita huset har slagit tillbaka mot kritikerna och förnekat att det skulle råda kaos eller oklarheter kring hur dekretet sätts i verket.
Trump själv sade att allt går som på räls då han mötte Vita husets presskår.
- Allt går riktigt bra. Man ser det på flygplatserna, man ser det överallt, sade Trump.
Flera konservativa republikaner prisade Trump. Donald Trumps stabschef och republikanska partiets tidigare ordförande Reince Preibus menade att Trump kunde gå ännu längre i immigrationsfrågan.
Senatens majoritetsledare Mitch McConnell prisade Trumps mål, men uttryckte sig försiktigt om de medel presidenten hade tagit i bruk.
- Det är vettigt att bättre granska dem som ska komma till USA, sade McConnell.
- Men vi måste vara försiktiga då vi sätter det här i verket. Vi måste komma ihåg att många av våra bästa resurser i kampen mot islamistisk terror är muslimer antingen här hemma eller utomlands.
Vi har förberett den här resan och flytten i två år. Väntat på att bakgrundskollen ska bli färdig. Jag har sålt mitt hus, all vår egendom då tillståndet kom. Det värsta och det jag känner skuld för är att våra barn har tagits ur skolan för att vi skulle flytta. Så nu blir ett år helt ... ja jag vet inte vad
Fuad Suleman, irakier
Tusentals oklara öden
Kort efter att domslutet mot utvisningarna gavs i New York släpptes de irakierna som var de första att gripas efter att dekretet började verkställas.
De satt gripna i flera timmar vid JFK-flyplatsen i New York. Åtminstone tio andra sitter fortfarande gripna vid flygplatsen.
Beslutet betyder att de gripna åtminstone inte kommer att utvisas, men deras fall kan komma att avgöras i rätten var för sig.
Flera andra personer har släppts bland annat i Boston, medan en separat domstol i Virginia också lade utvisningar av personer med uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller visum på is.
Majoriteten av de gripna sitter ändå fortfarande i förvar.
Hundratals människor med giltiga amerikanska visum har också stoppats vid flygfält i Europa och Mellanöstern och skickats tillbaka till sina hemländer.
De människor som nu befinner sig i en oklar situation och inte vet om de kan resa ut eller in ur USA beräknas vara tiotusentals, bland dem dubbelmedborgare.
Flyktingar, amerikanska arméns tolkar drabbade
Många andra har nu fått sina drömmar om att komma till säkerhet krossade.
Bland dem uppges det finnas både kristna och yezidiska flyktingar från Syrien och Irak som nu på grund av dekretet inte kan resa till USA, där de redan hade lovats nya hem.
En av familjerna, en syrisk ortodox kristen familj, uppges ha kommit så nära sitt nya hemland som flygplatsen i Philadelphia där myndigheterna satte dem på ett plan till Beirut.
En annan familj som drabbas, familjen Suleman, intervjuades av Reuters i Erbil. Familjen stoppades i Kairo då de skulle åka till USA efter flera års väntan på uppehållstillstånd.
Istället fördes de ombord på planet tillbaka till Erbil i kurdiska norra Irak.
Pappan Fuad Suleman var en av många irakier som jobbade för USA efter invasionen år 2003 och därför hade beviljats ett specialtillstånd att flytta till USA.
- Vi har förberett den här resan och flytten i två år. Väntat på att bakgrundskollen ska bli färdig. Jag har sålt mitt hus, all vår egendom då tillståndet kom. Det värsta och det jag känner skuld för är att våra barn har tagits ur skolan för att vi skulle flytta. Så nu blir ett år helt ... ja jag vet inte vad, säger Suleman.