Artikeln är över 9 år gammal

Prognos: EU:s ekonomi växer – men Finlands är näst sämst i klassen

Pierre Moscovici i en talarstol.
Ekonomikommissionär Pierre Moscovici. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET

För första gången på tio år beräknas ekonomin växa i alla 28 EU-länder, förutspår EU-kommissionen i sin nya prognos. Men prognosen präglas av större osäkerhet än vanligt.

Osäkerheten beror på att det är svårt att förutspå vilka avsikter USA:s nya regering har och hur det kommer påverka Europas ekonomi. Också följderna av de kommande Brexitförhandlingarna och de många betydelsefulla val som hålls i Europa i år ökar ovissheten.

- Eftersom osäkerheten fortfarande är stor är det viktigare än någonsin att vi utnyttjar alla strategiska instrument för att främja tillväxten. Framför allt måste vi se till att tillväxtens fördelar blir kännbara i alla delar av euroområdet och i alla samhällsskikt, sade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici på en presskonferens i Bryssel i måndags.

”Ser ändå bättre ut än på länge”

EU-kommissionen lägger fram en ekonomisk prognos tre gånger per i år. I sin vinterprognos har kommissionen försiktigt skruvat upp förväntningarna.

Det nu är första gången sedan 2008 som kommissionens tror på ekonomisk tillväxt i alla EU:s medlemsländer.

Enligt prognosen kommer den ekonomiska tillväxten inom EU att i år och nästa år att ligga på 1,8 procent. Ännu i höstas förutspådde kommissionen en något svagare tillväxt för i år, 1,6 procent.

För euroområdet beräknas tillväxten ligga på 1,6 procent i år och 1,8 procent nästa år. Det är något mer än vad som väntades i höstprognosen (2017: 1,5 %, 2018: 1,7 %).

Orsaken till att det enligt kommissionen ser aningen ljusare ut är att resultatet under andra halvåret 2016 var bättre än förväntat och också det här året har fått en relativt god start. Men kommissionen understryker att det fortfarande är den privata konsumtionen som är motorn för återhämtning. Investeringstillväxten fortsätter, men är alltjämt för svag.

Däremot kommer även de EU-länder som drabbats hårdast under lågkonjunkturen att återfå en tillväxt. Till exempel Greklands ekonomi förväntas öka i år med 2,7 procent och 2018 med 3,1 procent.

- Arbetet med att få Greklands ekonomi på fötter går som på räls, vill håller på att skapa en framgångshistoria, sade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici men tillades samtidigt att det grekiska låneprogrammet bör fullföljas.

Finland släpar efter

För Finlands dels ser det dystrare ut. Kommissionen uppskattar att den ekonomiska tillväxten stannar på 1,2 procent i år och 1,6 procent 2018.

Av alla EU-länder är det bara Italien som väntas ha en sämre tillväxt.

- Den finländska regeringen fortsätter med sin anpassningsåtgärder, men för i år ser det inte så bra ut. Vi kommer att fortsätta föra en konstruktiv dialog med den finländska regeringen, konstaterade Pierre Moscovici till Yle.

Finlands ekonomi går på många punkter mot strömmen.

Det offentliga underskottet för euroområdet väntas sjunka från 1,7 % av BNP förra året till 1,4 % för både 2017 och 2018. Men för Finlands del väntas det offentliga underskottet däremot öka från 2,2 procent till 2,3 men sedan sjunka betydligt till 1,8 procent 2018.

Skuldsättningen i förhållandet till bruttonationalprodukten beräknas gradvis minska inom EU. Men också här bryter Finland trenden. I Finland kommer att skuldsättningens andel till BNP att fortsätta växa från 63,7 procent 2016 till 66,5 procent för år 2018.

Däremot väntas arbetslösheten i Finland minska de följande åren till 8,3 procent 2018. Det är ändå högre än EU genomsnittet där arbetslösheten väntas ligga på 7,8 procent 2018.

Det skulle vara den lägsta arbetslösheten sedan 2009, men den ligger fortfarande över de nivåer som rådde före krisen.