Det är inte diskriminerande att förbjuda en religiös huvudduk på en arbetsplats. Det fastslår Europeiska unionens domstol i Luxemburg. Privata företag kan ha interna ordningsregler som förbjuder att en anställd bär synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler på arbetsplatsen.
Samira Achbita arbetade som receptionist för väktarbolaget G4S i Belgien. Hon höll ihärdigt fast vid att bära sin muslimska huvudduk på arbetsplatsen. Företaget där hon arbetade hade en ordningsregel som förbjöd synliga religiösa symboler, det samma gällde politiska eller filosofiska symboler. Eftersom Samira Achbita höll fast vid huvudduken fick hon sparken år 2006.
Den högsta domstolen i Belgien hade bett om ett utlåtande av Europeiska unionens domstol om huruvida det här stred mot principen om likabehandling. Det får nämligen inte förekomma någon direkt eller indirekt diskriminering på grund av religion.
Europeiska unionens domstol konstaterar att det inte fanns några tecken på att Samira Achbita skulle ha särbehandlats.
Domstolen menar ändå att den belgiska högsta domstolen kan komma till slutsatsen att företagets reglemente innebär en särbehandling som är indirekt grundad på religion eller övertygelse. Den är i så fall diskriminerande om personer som tillhör en viss religion särskilt missgynnas.
Europeiska unionens domstol anser att det borde ha utretts om Samir Achbita kunde ha fått ett annat jobb inom företaget där hon inte hade någon visuell kontakt med företagets kunder i stället för att säga upp henne.
Artikeln korrigerad 15.3.2017 kl 12:24: Artikeln talade om Europadomstolen i Luxemburg, det handlar givetvis om Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) i Luxemburg. Europadomstolen ligger i Strasbourg.