De flesta studerande har väl någon gång använt sig av mer eller mindre ohälsosamma metoder för att pränta in studiematerialet i hjärnan. Men för en del räcker inte längre den klassiska allnightern eller de obskyra mängderna kaffe – istället drogar de sig för att prestera bättre.
Den perfekta studenten ska klara av att hålla uppe goda betyg samtidigt som den ska ha ett sprudlande socialt liv och dessutom hålla koll på sin ekonomi. När pressen på unga blir allt större vänder sig vissa till droger för att klara av att hålla skenet uppe.
Det är fråga om så kallade smart drugs, alltså droger som ska göra dig bättre på att studera.
De här drogerna är ofta receptbelagd medicin som man tar utan att ha tillhörande diagnos. Medicinen kan vara avsedd för att behandla demens, adhd eller depression och är därför svåra att få tag på om man inte själv har den här diagnosen.
Slutkörda studerandes (mar)dröm?
Drogerna används för att hjälpa en att hålla fokus och plugga mer på en kortare tid. Det kan ju låta trevligt för en trött studerande, men fungerar de verkligen?
- Nej, det tror jag inte. Om man har fått diagnosen adhd så hjälper de här medicinerna vanligtvis för att förbättra arbetsminnet och koncentrationsförmågan. Om man däremot inte har en diagnos är de inte till nytta, effekten är kortvarig och det kan till och med vara skadligt och försämra kognitiva funktioner i långa loppet, säger Tiina Paunio som är professor i psykiatri vid Helsingfors universitet.
Enligt en amerikansk studie har studiedroger inte ens någon positiv inverkan på betygen. De få studerande som hade dopat sig och sedan gjort bra ifrån sig hade antagligen drabbats av en placeboeffekt.
Dessutom kan drogerna framkalla svårhanterlig energi som gör att man knappt kan sitta stilla och blir rastlös.
Vem drogar sig?
Än så länge är studiedroger inte särskilt vanligt i Finland. Det har inte gjorts någon forskning i ämnet, så exakta siffror finns inte att tillgå.
Det verkar ändå som att studenter känner till fenomenet. I en läsarenkät som gjordes av Itä-Suomen ylioppilaslehti förra året uppgav ungefär hälften av de som svarade att de är positivt inställda till studiedroger.
I resten av Europa och USA är fenomenet däremot vanligare, särskilt i högskolor med terminsavgifter som är kopplade till studieframgång. I en åtta år gammal tysk undersökning kom det fram att två miljoner tyskar testat på att använda studiedroger, medan 800 000 dopade sig regelbundet.
Samma år i USA rapporterade The Guardian att en fjärdedel av universitetsstuderandena använde sig av studiedroger. Siffrorna antas ha ökat sedan dess.
Den tråkiga sanningen
Lyssnar man på forskning och professionella så är droger inte lösningen för dig som strävar efter studieframgång. Men hur ska man fixa det då?
- Ta tillräckligt med tid på dig, planera dina läsrutiner och panikläs absolut inte. Ha en regelbunden dygnsrytm, lev ett hälsosamt liv där du sover tillräckligt, motionerar och inte använder alkohol. På så vis skapar du en bra balans mellan pluggande och övriga livet, säger Tiina Paunio.
Det verkar alltså som att det är det gamla beprövade receptet som fortfarande gäller. Det finns ändå en guldkant – tupplurar är tillåtna och rent av rekommenderade!
- Ha tillräckligt med pauser. På förmiddagen kan du till exempel läsa en längre period, med korta fem minuters pauser varje halvtimme. Ta en lite längre paus vid lunch och fortsätt sedan på eftermiddagen, där emellan kan du till och med ta en liten tupplur, säger Paunio.