Närmare 400 av de som ställer upp i kommunalvalet har åtalats för brott sedan 2012 visar en undersökning i tidningen Helsingin Sanomat. Gamla brott behöver inte ha relevans i dagens politiska beslutsfattande, men ett dåligt rykte kan vara svårt att bli av med, säger Kauko Aromaa, professor i kriminologi.
I HS undersökning ingår 10 000 kandidater i de största städerna. Totalt har 544 åtal väckts mot 394 kandidater sedan år 2012.
Det vanligaste brottet som kandidaterna åtalats för är misshandel eller andra brott mot liv eller hälsa. På andra plats kommer rattfylleri och grovt rattfylleri.
- Det är typiskt att trafikbrott och rattfylleri går igenom hela samhället. I alla samhällsskikt finns det folk som dömts för dylika brott, säger Kauko Aromaa, professor i kriminologi.
I undersökningen har Helsingin Sanomat inte undersökt fällande domar utan bara åtal. I Finland leder ändå 95 procent av åtalen till fällande domar, även om brottsrubriceringen kan förändras.
Sannfinländarna begår flest och våldsammast brott
Det är Sannfinländarna som står ut mest i Helsingin Sanomats undersökning.
Också Yle Nyheters granskning av huvudstadsregionens kandidater visar en överrepresentation bland Sannfinländska politiker.
Av de kandidater som undersöktes var drygt 1000 Sannfinländare, alltså cirka 10 procent, men de här kandidaterna stod för hela 151 av åtalen, eller 28 procent.
Att åtalas för misshandel var fyra gånger vanligare bland Sannfinländarnas kandidater än bland de andra partiernas kandidater.
- Det är ju en intressant skillnad. Man kan spekulera i om aktiva Sannfinländare är folk som kanske bråkar lite mer än de genomsnittliga kandidaterna. Det går väl ihop med tanken om att det är ett protestparti, att man kanske då och då hamnar i bråk, säger Aromaa.
Flest åtal hade ändå en av SDP:s kandidater som sedan 2012 åtalats 11 gånger. Bland annat för bedrägeri, skadegörelse, misshandel, olaga hot, bokföringsbrott och grovt rattfylleri.
“Ett dåligt rykte är ett dåligt rykte”
Det är ändå bara 4 procent av kandidaterna som åtalats för brott, vilket är en aning mindre än hos befolkningen överlag där cirka 5 procent åtalats för brott.
Enligt Aromaa har enstaka trafikbrott knappast stor betydelse för en kandidats framgång.
- Men om man tittar på enstaka brottstyper är jag säker på att vissa brott diskvalificerar folk från politiska uppdrag.
Var går gränsen? Hur mycket brottslighet i det förflutna accepterar vi av en politiker?
- Det finns så vitt jag vet ingen forskning i frågan men jag tror att brott som representerar en dålig personlighet kan få en politiker att falla. Till exempel skulle en kändis som filmat sina sexpartners kanske inte vara en bra kandidat i dag.
Enligt Aromaa är kandidaternas brottsliga bakgrund relevant att bevaka och hålla koll på för väljarna. Men kandidaternas förflutna påverkar nödvändigtvis inte deras beteende i framtiden.
- Vad än man gjort för 20 eller 50 år sedan behöver inte ha någon relevans i det kommunala beslutsfattandet idag. Men folk kanske inte skiljer de här sakerna åt särskilt väl.
- Ett dåligt rykte är ett dåligt rykte. Oberoende av hur gammalt det är och hur det uppstått, säger Aromaa.