Flyget från bakgården och en vecka på en playa med all inclusive. Det är inget för fyrbarnsfamiljen Kytömäki i Vasa. De reser med flyg, tåg och båt. Och väl framme har de inget emot att gå.
Bilsemester i Norge och en charterresa till Gran Canaria. Så mycket reste Mona-Lisa Kytömäki under sin barndom. När hon väl fyllde 18 år stack hon på direkten för att tågluffa. Resandet har blivit till en livsstil i storfamiljen Kytömäki som inkluderar fyra barn mellan sju och 14 år och två vuxna. De reser för att uppleva kultur, traditioner, klimat, landskap och smaker på lokalt vis.
- Vi vill lära känna landet. Vi bor gärna som ursprungsbefolkningen bor och äter på samma restauranger som de, säger Kytömäki.
Ofta reser de till ett land där de reser omkring med tåg, buss och ibland inrikesflyg för att få ut maximalt av sin vistelse. De bär ofta med sig sin packning och har därmed inte en fast bas på ett hotell.
- Vi brukar säga åt barnen att packa det som de orkar bära, och ofta kan man ju köpa det mesta om något saknas.
Att resa med barn
Första resan som familjen gjorde med sitt första barn gick till Bulgarien. Sedan dess har resorna blivit många och långa. Och har barnen varit hemma har det varit kännbart.
- Min man och jag har också rest ensamma bland annat till Kuba och Indien. Och visst saknar man barnen då de inte är med.
Aldrig har de upplevt att det vore begränsande att resa med barn.
- Vi lever ju här hemma, så vi kan lika bra leva där. Folk är kanske rädda att barnen inte ska uppföra sig när de reser, men lika bra kan de ju få en skrikattack i butiken hemma och det känns lika jobbigt som om man vore i Kambodja. Oavsett i vilket land man befinner sig så förstår människor ofta barns beteende.
Däremot har det hänt att olika aktiviteter blivit ogjorda på grund av barnens ålder eller längd.
- På Island ville vi göra glaciärklättring, men det krävdes en viss ålder och då är det lika frustrerande för oss alla för barnen vill ju också. Vi har också drömt om att åka luftballong, men det kräver en viss längd så det får vi vänta på.
Vuxengrejer och barngrejer
I familjen kommer vuxna och barn tillammans överens om hur resans program ska se ut. Det handlar om att mixa museer, sevärdheter, vandringar, restauranger, djur- och lekparker och andra aktiviteter.
- Ibland har vi dagar då vi gör vuxengrejer. Det handlar mycket om förberedelser. Vi brukar exempelvis berätta att vi ska gå på en vandring och att den är ganska lång, men att vi har med mellanmål och att de kommer att få bada efteråt.
Är hemligheten med lyckade resor att vänja barnen med resandet i tid?
- Det är nog aldrig för sent att åka iväg, men det är viktigt att förbereda för då växer ju också förväntan. Många bekanta brukar fråga ”hur orkar de gå så långt?” och där tror jag det hjälper att man har börjat tidigt. Då vet de att det kan bli någon vandring som de måste utstå för att mamma och pappa vill gå, säger Kytömäki.
Familjen Kytömäki har alltid rest med sina barn och har således erfarenheter att resa med småbarn, tonåringar och allt däremellan.
Blir det lättare att resa med barn vartefter de blir äldre?
- Både och, det blir olika problem. När de är små så gör de som man säger, kanske med små protester, men det är i alla fall de vuxna som bestämmer. Nu när de har blivit äldre vill de kanske själva bestämma mera.
Något som blir annorlunda vartefter barnen blir äldre är mobiltelefonerna som smyger sig in sig i resandets vardag. På samma sätt som mobiltelefonen hjälper i vissa situationer kan användningen av den ibland diskuteras och regleras.
- Om vi kommer till ett museum är det lätt hänt att de hänger på sina mobiltelefoner. Vi brukar säga att vi är här för att uppleva och inte för att vara på nätet.
Hur bevara familjefriden under resor
Familjen har rest på olika sätt med olika färdmedel. Husbil på Irland under en månads tid har också testats.
- Vi hade gjort det på Nya Zeeland och ville göra om det på Irland då de blivit lite äldre. Men det var jobbigare för det blev för litet utrymme för dem. Det är viktigt med utrymme, att man inte kommer varandra för nära, säger Kytömäki.
Mobiltelefonerna har också blivit en del av resandet och har numera en del i det sociala sammanhanget. Börjar humöret tryta och det finns behov av egen tid går det att ordna.
- Nuförtiden är det lätt att ta en timeout och gå undan en stund med mobil eller platta.
”Är det inte farligt att resa?”
En kommentar som familjen Kytömäki ofta får besvara är frågan om det inte är farligt att resa.
- Man kan ju välja ett land som man vet att är säkert. I Egypten är det för tillfället oroligt, och då kan man ju vänta några år och se om det lugnar sig. När barnen var små och inte hade fått alla vacciner så utsatte vi inte dem för risken att få malaria och åka till platser där det finns malaria. Man ska följa med vad som händer i världen. Världen är ju så stor, så det finns alltid någonstans dit man kan åka i alla fall.
Åt andra familjer som vill prova vingarna ut ur charterboet rekommenderar Kytömäki att fundera över vad de vill uppnå med sina resor.
- Vill man pröva på något annat än Europa kan man till exempel åka till Thailand som är ganska turistsäkert. Och Kambodja som vi besökte senast, ligger bredvid Thailand och påminner mycket om det, fast det var billigare och människorna kanske ännu trevligare. Man ska inte vara rädd för att åka på egen hand. Det finns alltid någon som hjälper en om det händer något.
