Artikeln är över 8 år gammal

Translagen släpar efter: Varför räcker inte en människas egna ord?

Två gravida kvinnor sitter på en soffa.
Bild: EPA/ ALEX HOFFORD

Den finländska translagen släpar efter ur europeisk synvinkel och beskrivs ofta som en riktig skamfläck i fråga om mänskliga rättigheter.

Finland tog ett juridiskt kliv framåt i och med den könsneutrala äktenskapslagen som trädde i kraft i mars 2017, men många frågor är fortfarande på samma nivå som under förra seklet.

En ändring från tidigare är att det numera räcker med ett meddelande till maken/maken då den andra korrigerar sitt kön - tidigare måste den andra ge tillstånd till korrigeringen. Detsamma gäller i registrerat parförhållande.

Men i övrigt utgår den nuvarande translagen från 2003 inte från självbestämmanderätt, utan förutsätter oförmåga till fortplantning som villkor för juridiskt fastställande av kön.

Den kräver också att en person som ska korrigera sitt kön är myndig och får en diagnos om mental ohälsa.

Anonym bostadslös kvinna
Bild: Yle/Lone Widestam

I Danmark exempelvis fastställs könet juridiskt genom att en 18 år fylld person i fråga säger hur saken är. Det räcker.

Varför har Finlands lagstiftning sackat efter?

- Här ser man inte på transpersoners rättigheter som en människorättsfråga utan som en politisk fråga. Man behandlar den som om det vore något man kan förhandla om i all oändlighet och tar inte saken på allvar, säger människorättsjuristen och forskaren Marjo Rantala vid Helsingfors universitet.

Vi ser på frågan om transpersoners rättigheter som en politisk fråga, inte som en människorättsfråga som inte är förhandlingsbar.

Människorättsjuristen Marjo Rantala

Finns det möjligheter till snabb lagförändring?

- Det är osannolikt - men förstås inte helt omöjligt - att det sker förändringar under pågående regeringsperiod, men det finns ingen enighet inom de olika partierna. Något måste regeringen ändå svara på de rekommendationer som FN kommit med till Finland, säger Rantala.

Rekommendationer om att förnya translagen

Människorättssituationen i Finland granskades nämligen i den periodiska granskningen vid FN:s människorättsråd (Universal Periodic Review) i början av maj.

Rådet hörde människorättsexperter, representanter för medborgarorganisationer och personer från Amnestys Finlandsavdelning i Genève i november. De fick säga sitt om vad de anser om situationen för mänskliga rättigheter här.

Flera länder gav efter hörandet rekommendationer om en förbättring av lhbtiq-människorättsläget i Finland. Särskilt tydligt kom behovet av att garantera könsminoriteternas rättigheter fram.

Åtta länder förordar förnyelse av translagen; alla dessa nämner behovet av att slopa steriliseringstvånget. En del länder anser också att det borde bli slut på att patologisera transpersoner och övergå till självbestämmanderätt.

Sverige lyfter också upp frågan med att barnets bästa ska beaktas vid medicinsk vård av intersexuella barn.

Vid föreningen för sexuellt likaberättigande Seta säger man att frågan om sexuella minoriteter intog en så central plats vid granskningen att det är en kraftig signal om förnyelsebehov.

Finland ska senast i september 2017 ta ställning till rekommendationerna från de andra medlemsländerna. Man ska också svara på vilket sätt man förbinder sig att åtgärda problemen.

Förlossningsavdelningen vid ÅUCS
Bild: Yle/ Nora Engström

Kirurgiska ingrepp på intersexuella småbarn

I Finland utförs fortfarande kirurgiska ingrepp på spädbarn vars kön inte går att fastställa.
Det är inte enbart fråga om kirurgiska ingrepp som motiveras med medicinskt behov.

Vården av intersexuella barn är inte konsekvent i Finland utan beror mycket på den vårdande enheten.

Människorättsjuristen Marjo Rantala

- I Finland opereras en del barn för att passa in i de ramar som våra kulturella förväntningar ställer på könstillhörighet, säger Rantala.

Många människorättsexperter anser att sådana ingrepp som inte är omedelbart medicinskt motiverade kunde vänta tills barnet själv kan ta ställning till saken för att minska på risken för livslångt lidande.

En man ska inte kunna föda

Den som vill att ens kön ska fastställas till det motsatta från vilket det ursprungligen infördes måste bevisa sig vara steril, det vill säga omförmögen att fortplanta sig.

Ett bevis på sterilisering eller annat bevis måste uppvisas då det nya könet fastställs.

I praktiken betyder tvånsgssteriliteten vid könskorrigering att en person ursprungligen registrerad som kvinna inte ska kunna föda ett barn efter att könet korrigerats till man.

En tidigare man ska inte heller kunna avla ett barn såsom kvinna.

Toaletter avsedda för alla kön.
Bild: EPA/ JOHN G. MABANGLO

Varför är frågan om tvångssterilisering så viktig?

- Rätten till fortplantningsförmåga är ett av kärnområdena för mänskliga rättigheter, det är fråga om personlig integritet, säger Rantala.

Frågan om vad en människa får göra med sin kropp och sina egna könsceller, det är en av kärnfrågorna för mänskliga rättigheter.

Människorättsjuristen Marjo Rantala

Enligt Rantala går det ändå i många fall så att personen, som korrigerar sitt kön, blir oförmögen till fortplantning på grund av hormonbehandlingar och annat.

- Men det är fråga om personlig integritet som staten inte ska kunna förhandla om, säger Rantala.

I Sverige föreslås transpersoner som tvingats sterilisera sig mellan åren 1972 och 2013 få cirka 23 500 euro i ersättning av staten. Kravet på sterilisering vid könskorrigering avlägsnades 2013.

Också exempelvis Holland och Argentina har frångått kravet på tvångssterilisering.

Transpersoner kräver nu mer

Trasek är en förening för transpersoner och interkönade individer och deras närstående. Föreningen tycker inte att slopandet av steriliseringskrav i translagen är en tillräcklig åtgärd.

Trasek anser att kravet på 18 års ålder och kravet på medicinsk diagnos av två psykiatriker ska bort för att det ska uppfylla kriterierna för grundläggande mänskliga rättigheter.

Näsdukar och blomma på ett bord.
Som det är nu ska två psykiatriker ge utlåtande om könet Bild: Mikael Kokkola / Yle

Man anser att den nuvarande lagen är grym och omänsklig med tvångssterilisering och flera års psykiatrisk övervakning, och att den är nedsättande.

Särskild oro har man om unga transpersoner: Varannan blir utsatt för våld och psykiskt våld och mer än varannan har tänkt på självmord, uppger organisationen.

Artikeln uppdaterad 16.5.2017 kl 17:21 med en korrigering: Trasek är en förening för transpersoner och interkönade individer och deras närstående, inte en förening för sexuella minoriteter.

Artikeln uppdaterad 21.9.2017 kl 10:10. Den föråldrade termen transsexuell byttes till transkönad.