Artikeln är över 9 år gammal

Bristfällig information om var glyfosat används oroar i Sibbo

Ogräsmedel sprutas på gräsmatta
Glyfosat kan sprutas i nejden. Bild: Mostphotos

Glyfosat är en aktiv ingrediens i ogräsbekämpningsmedel, eller växtskyddsmedel som de också kallas. Vissa forskare anser ämnet vara cancerframkallande. I Sibbo oroar man nu sig över att kommunen inte informerar om användandet av glyfosat.

Sibbobon Antti Haataja läste nyligen en artikel i Helsingin Sanomat om Helsingfors stads användning av glyfosat för att bekämpa ogräs i stadens parker.

Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) rekommenderar att kommuner ska meddela om besprutningarna på förväg och märka ut de besprutade områdena i terrängen, något som Helsingfors slarvat med.

Glyfosat används som verksamt ämne i ogräsbekämningsmedel och har misstänkts vara cancerframkallande.

Haataja undrade hur läget är i den egna hemkommunen och tog kontakt med Sibbo kommuns trädgårdsmästare.

- Av henne fick jag höra att kommunen planerar bespruta områden med ogräsbekämpningsmedel som innehåller glyfosat.

Ingen information

Sibbo tänker ändå inte varken informera om besprutningarna på förväg eller märka ut de besprutade områdena.

- Från kommunen säger man att områdena besprutas på natten och att det räcker.

Haataja bor själv i Söderkulla.

- Mest orolig är jag över kommunens likgiltighet gentemot Tukes anvisningar.

Haataja berättar att han tagit kontakt med Tukes för att be dem tillrättavisa Sibbo kommun.

Svårt för hand

Mari Kosonen som är trädgårdsmästare i Sibbo säger att man inte behöver meddela om glyfosatanvändningen då ämnet används i liten utsträckning och bara på vissa områden. Det handlar om ogräs som sticker fram genom stenläggningen.

- I Sibbo används glyfosat bara på gatuområden som är svåra att rensa för hand, inte till exempel på parkområden där människor spenderar mera tid. Glyfosat används nattetid och då medlet har avdunstat från växternas blad så är det ofarligt. Växtskyddsämnen används enbart av dem som blivit utbildade för det.

Stenbeläggning med ogräs.
I Sibbo används glyfosat bara för att få bort ogräs som sticker upp ur stenbeläggningen. Bilden är inte från Sibbo. Bild: Yle/Lotta Sundström

Det är också en fråga om pengar.

- Visst kan vi rensa också gatuområden för hand, men det är arbetsdrygt och skulle kräva ett ganska stort tillägg i budgeten. Vi har inga andra preparat som skulle kunna ersätta glyfosat.

Tidigare år har åtminstone områden i Nickby besprutats, och om det finns behov så kan det användas glyfosat i Söderkulla senare i sommar.

I Hansas har man kommit överens om att invånarna själv rensar sina gatuområden för hand.

- Invånarna har varit aktiva och vill sköta det själva. Vi tar gärna emot den hjälpen för att inte behöva bespruta. Då måste de aktiva komma ihåg att värna om säkerheten och använda varselkläder.

Inget måste att meddela

Eija-Leena Hynninen som är ledande expert på Tukes påpekar att det inte finns någon lag som säger att det måste informeras om glyfosatanvändning på förväg eller att områdena där det använts måste märkas ut, men att det skulle vara bra om kommuner och andra användare skulle göra det.

Enligt Tove Jern som är jordbruksöverinspektör på Jord- och skogsbruksministeriet finns det inte heller ett direkt behov av att märka ut områdena för att man inte skulle kunna gå på området omedelbart.

- Det finns vissa växtskyddsmedel som används till exempel i växthus där man måste låta ett visst antal timmar eller en dag gå innan det är tryggt att gå tillbaks in i växthuset, men några sådana restriktioner gäller inte för glyfosat, säger Jern.

Verksamma ämnen ska med jämna mellanrum granskas och godkännas av EU och glyfosat är godkänt att använda till slutet av året, säger Eija-Leena Hynninen från Tukes.

- EU-kommissionen kommer att bestämma om glyfosat får användas också i fortsättningen, men det ser inte ut att finnas några hinder för fortsatt användning, anser Hynninen.

Om ämnet godkänns av EU-kommissionen så ska glykosatpreparaten ännu godkännas på nationell nivå.

Motstridigheter

- Senaste gången glyfosatet skulle godkännas så ansåg FN:s organ för cancerforskning att glyfosat kan vara cancerframkallande, men EU:s experter som hade tillgång till samma material ansåg att det inte finns fog för ett sådant påstående, säger Tove Jern på Jord- och skogsbruksministeriet.

Hon berättar att också den europeiska kemikaliemyndigheten har gett ett utlåtande om klassificeringen av glyfosat enligt vilket ämnet inte är cancerframkallande.

- Det här är det senaste vi vet, säger Jern.

Enligt Eija-Leena Hynninen på Tukes är det tryggt att använda växtskyddsämnen med glyfosat bara man följer bruksanvisningarna.

- Glyfosat är säkert både det mest använda och det mest undersökta växtskyddsämnet i världen, säger Hynninen.

Inte bara Sibbo

Också i Borgå och Lovisa används ogräsbekämpningsmedel som innehåller glyfosat. Inte heller i Borgå eller Lovisa meddelar man på förhand om besprutningarna eller märker ut de besprutade områdena i terrängen. Det har ansetts onödigt eller för krävande.

Jättelokor vid Hangöbanan.
I Lovisa används glyfosat för att utrota jättelokan, en giftig växt som kan ge upphov till brännskador. Bild: Yle/Tove Virta

Mona Bäckman som är stadsträdgårdsmästare i Lovisa säger att man använder glyfosat väldigt lite. Eventuellt kan man i framtiden börja märka ut de besprutade områdena.

- Vi använder det enbart på vissa områden för att utrota den giftiga jättelokan, säger Bäckman.

I år rensar man gatuområden för hand i Borgå. Då glyfosat används sprutas det både i Borgå och Lovisa tidigt på morgonen.

- Vi använder pelargonsyra på ganska många ställen, men glyfosat är effektivare och pelargonsyra luktar dessutom illa, säger Inkeri Tarkiainen som är ansvarig trädgårdsmästare i Borgå.