Nyfödda helsingforsare kommer hem från bb till allt mer varierande familjeformer. 2015 föddes nästan hälften av nya helsingforsare av ogifta mödrar. Många barn föds i samboförhållanden, men långt ifrån alla.
– Den statistik som förs räcker inte till för att beskriva verkligheten, säger professor Anna-Maija Castrén från Östra Finlands universitet.
Hennes forskningsgrupp har i tätt samarbete med enheten för familjerättsliga frågor vid Helsingfors stad samlat in materialet om familjerna, och Helsingfors stad har publicerat en rapport som kartlägger hur familjerna ser ut när barnet inte föds inom äktenskapet.
– De siffror vi tidigare haft känner i stort sett till bara familjer med två föräldrar och familjer med en förälder, och utgår dessutom från föräldrar som bor i samma hushåll som barnet. Dagens familjer och deras vardag ser ofta helt annorlunda ut, säger Castrén.
Ett exempel är familjer där föräldrarna är särbor, det vill säga lever i ett etablerat förhållande men har två skilda adresser. Många skilsmässofamiljer delar på vårdnaden enligt vecka-vecka eller liknande indelning. Men lagstiftning och officiell statistik utgår från att alla bara kan vara skrivna på en adress- också i fall där barn har flera hem där det tillbringar lika mycket tid.
Hur definieras vad som är familj?
De flesta av mödrarna i undersökningen räknade upp långt fler familjemedlemmar än vad som syns i myndigheternas uppgifter.
– De flesta som svarade på vår enkät tyckte att barnets familj inte begränsas bara till personer som bor i samma hushåll, säger Castrén.
Det kan handla om biologiska släktingar i olika generationer, men också gudföräldrar eller vänner till föräldrarna var med bland uppräknade familjemedlemmar. Kollektivboende där de andra vuxna räknades till familjen fanns också med.
– Alla de här familjerna är på många sätt osynliga för de myndigheter och instanser som ska betjäna dem, säger Castrén.
Tjänstemän vill ha stöd av information i arbetet
– Initiativet till undersökningen kom när barntillsynsmännen i Helsingfors inför en utbildning frågade mig om jag hade information om hur dagens barnfamiljer ser ut. Jag började leta och insåg att det helt saknades forskning på det, säger Castrén.
Både familjer och myndigheter drar nytta av att de olika familjeformerna synliggörs.
– Undersökningen är viktig bland annat för att staden ska kunna erbjuda tjänster som motsvarar invånarnas verkliga behov, säger Katja Vilkama vid Helsingfors stad.
Hon ser att undersökningen bland annat ska tjäna som diskussionsunderlag när staden utvecklar sina tjänster.
Anna-Maija Castrén hoppas för sin del att att undersökningen också ska synliggöra hur krävande arbetet inom barntillsynen är, och hjälpa beslutsfattarna att se vilka resurser och vilket stöd som krävs för att tjänstemännen ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt.
Publikationen Avioliittoperheen tuolla puolen- vastasyntyneiden perheet Helsingissä finns att läsa här (på finska, sammandrag på svenska ingår): https://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/julkaisut/pdf/17_06_19_Tutkimuksia_3_Castren_Tuomaala_Neuvonen.pdf