Finland ansöker om permanent undantagslov för basturökt skinka. Det hela handlar om att EU skärper gränsvärdena för de skadeämnen som basturökning ger upphov till.
Vid rökningen bildas PAH-föreningar som kan orsaka cancer.
Finland har redan nu ett undantagslov för basturökt skinka från 2014 men det går ut den första september och det är därför man nu söker om ett permanent undantagslov. Ansökan kommer att lämnas in inom juni, berättar Sebastian Hielm, direktör för livsmedelsäkerhet på Jord- och skogsbruksministeriet.
- Under det nuvarande undantagslovet hette det att vi skulle försöka pressa ner värdena. Om vi inte lyckades med det skulle vi återvända med en ansökan om permanent undantagslov, säger Hielm.
Kostsam ombyggnad
Vissa rökerier har lyckats få ner värdena, andra inte. För några är sedan byggde man om produktionsanläggningen på Oravais rökeri så att röken renas. Man ändrade programmet i rökugnen och gjorde det datorstyrt så att man under hela processen kan kontrollera värdena. Dessutom installerades en rökgasrenare. Idag innehåller det rökta köttet PAH-föreningar långt under gränsvärdet.
- I praktiken var det inte så mycket vi byggde om, men det kostade mycket. Vi har satsat ungefär 100 000 euro på att få ner värdena till minimal nivå. Nu har vi inga problem med värden, men vi följer ju med utvecklingen. Vår målsättning är att vara bäst i branschen, säger Caj Norrgård, vd på Oravais Rökeri.
- Det är bara så att det är väldigt svårt att få ner värdena på vissa produkter. Till exempel då det klassiska basturökta köttet som är svart på ytan, säger Hielm.
Smaken den samma
Skulle Finland acceptera de nya gränsvärdena så skulle den traditionella basturökta skinkan förbjudas. Det här skulle främst drabba mindre rökerier som använder sig av den traditionella rökningsmetoden.
De stora producenterna använder sig av rökextrakt, alltså röksmak i flytande form som man häller på ytan av skinkan. Då undviker man de skadliga ämnena.
- De flesta skinkor i Finland som kallas basturökta tillverkas just på det sättet, säger Hielm.
- Vi använder flis från naturen, äkta alflis, ingenting annat, säger Norrgård
Hielm är glad över att de stora producenterna tillverkar sin basturökta skinka på det mer hälsosamma sättet.
- Den är kanske inte riktigt lika god men mycket nyttigare. Om alla skulle äta den traditionella basturökta skinkan skulle vi ha ett folkhälsoproblem, säger Hielm.
- Vi märker ingen skillnad i smaken på skinkan, säger Jan Sirén, köttmästare på Oravais rökeri.
Men i dagsläget är riskerna för folkhälsan väldigt små, under tio procent tillverkas på det traditionella sättet.
- De små mängderna som äts har ingen egentlig betydelse för finländarnas hälsa, säger Hielm.
Problem också med rökt fisk
Enligt Hielm är det ett tiotal länder som kommer att ansöka om undantagslov för olika maträtter.
Hielm tror att det här förbättrar också Finlands chanser att få sitt undantagslov. Han är rätt säker på att det går vägen.
- Det som vi närmast funderar på är hur brett undantagslov vi vill ha. Ska vi nöja oss med basturökt kött eller ska vi också omfatta rökt fisk?
Problemet är inte lika stort vad gäller rökt fisk, eftersom de flesta fiskar röks med skinnet på och de skadliga ämnen som uppstår vid rökningen stannar i skinnet.
Köttet kan inte exporteras
Kruxet är att de produkter som sen omfattas av undantagslovet inte får exporteras.
- Därför är det viktigt att vi håller undantagslovet så snävt som möjligt, till endast de produkter som verkligen behöver ett undantagslov. Nu ser det ut som att vi bara kommer att söka för basturökt kött, säger Hielm.
Exportförbudet borde dock inte vara något större problem. Största delen av köttet säljs inom landet.
- Det kan finnas några företag som satsar på export. I så fall får de bara se till att rena processen så mycket att man håller sig under gränsvärdena, säger Hielm.
Hoppas på undantagslov
Om och när undantaget beviljas måste det stå tydligt på produkterna att de är tillverkade med ett undantagslov.
- Nu funderar vi på hur en sådan text kunde se ut. Den ska vara tydlig men inte onödigt alarmerande. Enligt vår syn utgör inte de här produkterna någon större risk för folkhälsan, säger Hielm.
Sebastian Hielm tror att det dröjer fram till början av september före man får besked om undantagslovet.
Vad händer om det inte blir något undantagslov?
- Då tar vi oss en funderare. Men vi är optimistiska och utgår från att allt går enligt planerna, säger Hielm.
Norrgård tycker att det är viktigt att EU-länderna kan behålla sina traditionella maträtter.
- Det finns ju massor av maträtter som har fått undantagstillstånd redan idag, säger Norrgård.