Det går bättre för Finland rent ekonomiskt än på länge. Några extra pengar att dela ut finns ändå inte. Det är utgångspunkten då finansministeriet inleder beredningen av statsbudgeten på tisdag.
Det går bättre för Finland rent ekonomiskt än på länge.
Företagen och konsumenterna ser förhållandevis positivt på framtiden och arbetslösheten sjunker.
- Det här ger ingen rätt att slösa någonstans alls. Tvärtemot måste de strukturella reformerna drivas så att de ger effekt, var Finlands näringsliv EK:s och chefsekonom Jussi Mustonens budskap då EK offentliggjorde sin företagsbarometer nyligen.
Familjeledigheterna under lupp
En ny reform som åtminstone Centern och Samlingspartiet skulle vilja komma igång med redan nu berör familjeledigheterna.
Lätt blir det inte. De två stora regeringspartierna har under sommaren visat att de åtminstone inte ännu är överens om allt vad sakinnehållet beträffar.
Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) sa förra veckan att deltidsarbete måste göras lättare.
Samlingspartiets riksdagsledamot Sari Sarkomaa svarade med att det inte är klokt att göra deltidsarbete till första prioritet, utan att man borde diskutera flexibilitet.
Den tredje regeringsgrupperingen, Nytt alternativ, har motsatt sig förändringar i hemvårdsstödet.
Förra veckan lät man dock förstå att man trots allt kunde överväga att gradvis tumma på storleken på hemvårdsstödet så länge stödtiden inte rörs.
Eftergiften kan underlätta en kompromiss om familjeledigheterna.
Stor skuldbörda begränsar
Också i övrigt finns det olika åsikter om vad budgeten och reformerna borde innehålla.
Finansministeriet understryker att vår skuldbörda fortfarande är stor.
Den ekonomiska tillväxten har enligt finansministeriet inte åtgärdat skuldproblemet, vilket gör att en stram politik behövs också i fortsättningen.
Löntagarna vill ha sin del av tillväxten
På arbetsmarknaden förs i höst en del förbundsvisa löneförhandlingar. De tros bli svåra och påverkar också statsbudgeten.
Budgetberedarna måste försöka uppskatta ungefär hur stora löneförhöjningarna blir, för att kunna räkna ut vad budgeten i sin tur ska ge löntagarna.
På löntagarhåll vill man se åtgärder som ger förbättrad köpkraft. Det betyder löneförhöjningar, skattelättnader eller en kombination av båda.
Enligt Finlands fackförbunds centralorganisation FFC ger satsningar på utbildning och forskning ökad produktivitet.
Det i sin tur ger enligt FFC spelrum som möjliggör löneförhöjningar.
Det har de flesta i alla fall gemensamt att regeringen gör klokt i att verkställa utlovade skattesänkningar.
- Nu ser vi till att vi åtminstone får beskattningen av arbete på rätt nivå, enligt Jussi Mustonen.
Också nedskärningar kan bli av
Regeringen kan också komma att göra nedskärningar i budgeten. Den har tidigare låtit förstå att företagsstöden ska gås igenom.
Det kan betyda att en del stöd slopas, medan andra omdirigeras.
Regeringen har haft som långtida mål att skära och spara i kommunernas uppgifter och anslag. Kommunfolket väntar med intresse på om det nu kommer nya sparbesked.
Det har i offentligheten spekulerats kring en höjning av fastighetsskatten. Helsingin Sanomat skrev om planerna i juli.
Budgetförhandlingarna börjar med finansministeriets interna förhandlingar 8-9 augusti och kulminerar i hela regeringens budgetförhandlingar i slutet av månaden.