Grundskolan i Sverige börjar nu testa att ge sifferbetyg redan i klass fyra, hittills har eleverna fått sitt första sifferbetyg först i sexan. Kritikerna anser att betygen stämplar de svagare eleverna och att det därför inte behövs någon betygsreform.
Samtidigt som den nya läroplanen i Finland har gjort det möjligt för skolorna att ge sifferbetyg allt senare, så vill regeringen i Sverige ge sifferbetyg allt tidigare. Det här har väckt debatt både i Sveriges riksdag, i lärarrummen och bland föräldrar.
- Jag tycker att betyg är bra för då blir det synligt var man står, säger föräldern Sofia Tretov.
Tretovs dotter Leia börjar i sexan i höst och hon tycker det blir spännande att få sitt första betyg.
- Jag kommer nog säkert att jobba lite hårdare nu, för jag vill ju få chansen att komma in på ett bra högstadium, säger Leia Tretov.
Föräldern Fredrika Swedenborg hör däremot till dem som är rädda att sifferbetygen leder till svagt självförtroende bland de elever som får låga betyg.
- Det blir så tydligt om man inte klarar sig bra, och jag tror att betygen inte höjer motivationen. Själv fick jag mitt första betyg i klass åtta och det hade sina fördelar, säger Swedenborg.
Lärarna vill hellre satsa på kvalitet än betyg
Tanken med betygsförsöket är att lärarna bättre ska se vilka elever som behöver särskilt stöd, men lärarna själva anser att de också utan betyg vet vilka elever som har svaga kunskaper.
- Vi tycker att lärarna hellre borde göra andra saker, som till exempel att säkerställa kvaliteten i skolan och få mera tid för planering, säger Maria Rönn, vice ordförande vid Lärarförbundet.
Svagpresterande elever presterar sämre om de får betyg och högpresterande elever presterar bättre om de får betyg.
Rönn anser att betyget sätter en stämpel på eleven.
- Betyget visar om man har klarat sig eller inte klarat sig. Alla minns sina första betyg - med glädje eller med fasa - och det är grunden till att betygen väcker så mycket diskussion.
Det var bara för några år sedan som eleverna började få betyg i sexan och det är också en orsak till att lärarna inte vill ha en ny betygsreform.
Skolorna ger höga betyg för att se bra ut
Men det är inte bara lärarna som är kritiska, utan också många forskare är tveksamma till försöket.
- De studier som har gjorts efter att man tog bort de tidiga betygen visar att svagpresterande elever presterar sämre om de får betyg och att högpresterande elever presterar bättre om de får betyg, men i genomsnitt verkar betygen inte spela någon större roll, säger Johan Vlachos, professor vid nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Vlachos har studerat skillnaden mellan betygens nivå och den faktiska kunskapsnivån, och den här skillnaden ökar. Skolorna vill se bra ut och sätter hela tiden högre betyg.
- Vi har fått en betygsinflation. Eleverna vill ha bra betyg, föräldrarna vill har bra betyg och lärarna har ingen större anledning att inte sätta högre betyg. Och rektorerna vill att skolan ska uppvisa goda resultat. Det finns inga spärrar i systemet mot att sätta högre betyg.
Vlachos påpekar att det är viktigt att betygen är likvärdiga eftersom de används för urval till vidare utbildning, men det här gäller alltså betyg i högstadiet och gymnasiet. Nu är det sannolikt att betyg i fjärde klass också kommer att användas för att bedöma om skolan är bra eller inte.
- Jag är djupt skeptisk till tidigarelagda betyg, för jag tror inte att det kommer att ge några stora fördelar. Däremot är jag rädd att det kommer att dra en massa resurser i form av till exempel lärarfortbildning, säger Vlachos.
Regeringen hoppas på bättre Pisaresultat
Trots motståndet har regeringen ändå bestämt att genomföra betygsförsöket. Bland dem som vill ha tidiga betyg finns det starka förhoppningar om att betygen ska bidra till att eleverna anstränger sig mer och att lärarna ska göra ett bättre jobb.
Den tidigare utbildningsministern Jan Björklund (Liberalerna) anser till exempel att betygen i årskurs sex ligger bakom Sveriges förbättrade Pisaresultat.
Om det sedan verkligen blir någon ny betygsreform får tiden utvisa. Hittills har intresset bland skolorna för att vara med i försöket varit mycket svagt och det är oklart om försöket blir tillräckligt omfattande för att regeringen ska kunna dra några slutsatser av det.