Arbetstid har varit ett angeläget ämne ända sedan vällingklockans klang ljöd över nejden och fabriksvisslan meddelade att arbetsdagen var slut.
År 2017 är ämnet mera aktuellt än någonsin. Det nya konkurrenskraftsavtalet innebär att många finländare förväntas arbeta sex minuter längre varje dag.
Flera olika aspekter kring arbetstid tas upp i nyutkomna boken Työaikakirja, resultatet av ett forskningsprojekt som Arbetarskyddsfonden finansierat.
Mika Helander, akademilektor i sociologi vid Åbo Akademi, är den som hållit i projektet.
- Arbetet i dag fördelas väldigt ojämnt, en del har inget arbete alls medan andra arbetar för mycket.
En önskan om att få bestämma själv
Inom ramarna för projektet har forskarna intervjuat personer i flera olika branscher. Bland annat poliser, bärplockare, busschaufförer och högutbildade har kommit till tals.
Givetvis varierar tankarna gällande arbetstid stort mellan de olika branscherna. Men enligt Helander finns det också några gemensamma nämnare.
- I så gott som alla yrkeskategorier tycks det finnas en önskan om ökad autonomi. Det fungerar inte längre med order uppifrån och strikta regelverk.
Det arbetstagarna värdesätter är möjligheten att bestämma över och planera sitt eget arbete.
- Man vill kunna styra sin arbetsrytm och få ro att koncentrera sig då det behövs.
Förlängd arbetstid fel recept
Det konkurrenskraftsavtal som regeringen infört är knappast rätt recept för att öka produktiviteten i Finland, tror Helander.
- Forskning har helt tydligt visat att förlängd arbetstid inte korrelerar med ökad produktivitet.
Helander menar att detta är enkelt att åskådliggöra. Det enda man behöver göra är att blicka bakåt i tiden.
- Som bekant ökade produktiviten i Finland väldigt mycket under förra århundradet samtidigt som arbetstiden var mycket stabil. Antalet arbetstimmar kanske rent av minskade en aning.
Ser man på andra länder är tendensen den samma. Juha Antila, specialist på Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, tar i Työaikakirja fasta på att länder som har längre arbetstid inte utmärks av att de skulle ha produktion av speciellt hög kvalitet.
Kvaliteten blir lidande
Mika Helander ser att förlängd arbetstid har en negativ verkan på kvaliteten inom flera yrkeskategorier.
- I informationsyrken är det ju människans tankeverksamhet, uppmärksamhet, ork och koncentration som är avgörande. Jobbar man för länge börjar kvaliteten på arbetet lida.
Exempelvis inom vårdbranschen är det opraktiskt att låta klockan styra arbetet.
- Man kan inte mata småbarn och åldringar enligt klockan, utan processen måste få ta tid den tar.
Att man inom vårdbranschen har minskat på personalstyrkan är helt fel utveckling om man vill värna om kvaliteten på jobbet.
- Samma uppgifter ska med ens skötas av färre människor, och då tvingas man ändå styras av klockan snarare än av arbetsprocessen.
Kvinnor drabbas dubbelt
De sex minuterna per dag som konkurrenskraftsavtalet infört har alltså ingen märkbar inverkan på produktiviteten. Däremot kan de vålla bekymmer för arbetstagaren.
- Speciellt de som befinner sig i de så kallade rusningsåren med småbarn och familjelogistik vet hur utmanande det är att få tidtabellen att fungera.
Den förlängda arbetstiden drabbar kvinnor mera än män. Det är forsättningsvis kvinnorna som bär ett större ansvar för hem, barnuppfostran och hushållsarbete.
- Man kan säga att kvinnorna drabbas på ett dubbelt sätt. Först måste de arbeta längre på jobbet utöver arbetet de sköter i hemmet. Och för männen innebär de sex minuterna på arbetsplatsen att de gör ännu mindre i hemmet, och då ska kvinnorna kompensera för det också.
Bättre satsa på trygghet
Mika Helander vill som forskare helst inte presentera någon egen patentlösning som skulle fungera bättre än regeringens konkurrenskraftsavtal.
Vissa tankar har forskningarbetet ändå väckt hos honom.
- Jag ser att en jämnare fördelning av arbetet skulle öka produktiviteten. Mera trygghet för arbetstagaren skulle också vara viktig.
Den som har bråttom i arbetet förmår inte vara lika kreativ som den som får arbeta i lugn och ro. Helander poängterar att kreativitet är någonting som i dag behövs i nästan alla yrken.
- Oavsett om du arbetar som lastbilschaufför, vårdare eller lärare måste du kunna komma på snabba lösningar i kvistiga situationer. Om du är väldigt stressad minskar dina förutsättningar för detta.
En minskning av snuttjobben skulle också ha en positiv verkan på långsikt, tror Helander.
- Den som får ett längre arbetskontrakt kan planera sitt liv på ett helt annat sätt. Den kan ta bostadslån och bilda familj, till exempel. Det i sin tur sätter ekonomin i rullning och ger en ökad produktivitet.
Boken Työaikakirja presenteras tillsammans med boken Työelmän myytit ja todellisuus på Helsingfors bokmässa, lördag 28.10 kl. 16