Ärkebiskopskandidaterna Tapio Luoma och Björn Vikström understryker båda att kyrkan i asylfrågor ska samarbeta med myndigheterna. Ingen av dem anser att det är fel att en Helsingforsförsamling nu försökt förhindra att en irakisk man avvisas. Vikström säger att han som enskild människa hjälper fastän det står i strid med lagen.
Paavalin seurakunta i Helsingfors kämpar för att en irakier ska få stanna i Finland. Mannen ska enligt myndigheterna avvisas, men har beviljats kyrkoasyl av församlingen.
Han har enligt församlingen haft en utomäktenskaplig kärleksrelation och är rädd för konsekvenserna. Risken för hedersvåld uppges inte ha tagits i beaktande då han fick ett nej på sin asylansökan.
– En ny asylansökan har nu gjorts som Migrationsverket ännu inte har tagit ställning till. Mannen befinner sig nu i förvarsenheten i Krämertsskog, säger Paavalin seurakuntas kyrkoherde Kari Kanala.
Luoma: Församlingens plikt att stödja dem som är i nöd
Tapio Luoma, som är biskop i Esbo stift, och en av kandidaterna till ny ärkebiskop säger att myndigheter och församlingar ska kunna lita på varandra.
– Kyrkoasyl är inte ett parallellsystem utan en gammal praxis. Församlingarna måste ha ett gott samarbete med myndigheterna. Jag vet inte alla detaljer i det här fallet, men kanske har det varit så att informationsgången inte har fungerat.
Anser du att Paavalin seurakunta har gjort fel?
– Vad jag vet har församlingen försökt befrämja mannens rättigheter. Jag tror att informationen inte har löpt mellan församlingen och myndigheterna. Det är församlingens plikt att stödja dem som är i nöd.
Vikström: Göm inte någon om det kommer direkta frågor
Den andra kandidaten till ny ärkebiskop i Finland, Björn Vikström, är ganska långt inne på samma linje som Luoma. Vikström är nu biskop i Borgå stift.
– Det råd jag i allmänhet har gett församlingarna i Borgå stift är att hjälp gärna flyktingar, papperslösa och asylsökande men försök att göra det i samarbete med polismyndigheterna. Eller håll i alla fall dialogen öppen. Göm inte någon om det kommer direkta frågor.
– Det är helt klart att med det läge vi har i dag med dödsfall och annat då flyktingar sänds tillbaka till Irak förstår jag att församlingar vill göra sitt yttersta för att hjälpa. Innan man fattar beslut om kyrkoasyl ska församlingen ha satt sig in i fallet för att inte ge en flykting några falska förhoppningar, säger Vikström.
Anser du att Paavalin seurakunta har gjort fel?
– Jag kan inte uttala mig om det här fallet eftersom jag vet för litet. Församlingen hör inte heller till Borgå stift. Om man har gjort bedömningen att en uppenbar orättvisa håller på att ske och en människa kommer utsättas för livsfara är det motiverat att göra sitt yttersta för att hjälpa en människa i nöd.
"Förstår att människor ibland handlar på ett sätt som mer följer Guds vilja än landets lagar"
Tapio Luoma lyfter upp att organisationer som jobbar med asylsökande har påpekat att det finns saker att förbättra i asylprocessen.
– Kyrkan kan påminna det övriga samhället om att ta människors nöd på allvar.
Om en asylsökande fått nej och enligt lagen ska skickas tillbaka till Irak, men där svävar i livsfara, ber om hjälp av en församling, vad ska församlingen då göra?
– Naturligtvis måste församlingen följa lagen. Församlingen ska inte gömma personer som fått ett negativt beslut. Men församlingen kan försöka hitta nya orsaker till asyl om den sökande är i livsfara.
Björn Vikström säger att om det kristna budskapet att hjälpa sin nästa står i strid med lagen väljer han att hjälpa.
– I konkreta fall och som enskild människa väljer jag att hjälpa. I min position bedöms mitt agerande oundvikligen också som biskop och representant för kyrkan och i den bemärkelsen skulle jag vara tvungen att upprätthålla goda kontakter till myndigheterna.
– Som enskild kristen förstår jag att människor ibland handlar på ett sätt som snarare följer Guds vilja än landets lagar.
Vem som väljs till ny ärkebiskop klarnar den första mars.