I vår skriver tusentals abiturienter det digitala provet i lång engelska för första gången. Det populära ämnet ställer höga krav på studentexamens provsystem - aldrig tidigare har lika många studerande samtidigt skrivit ett och samma elektroniska prov.
Den här vårens digitala prov i lång engelska känns spännande för Katja Mäntylä. Inte för att Mäntylä är abiturient och mitt i förberedelserna till provet, utan för att hon är censor vid Studentexamensnämnden och har varit med om att göra upp det nya provet.
- Såklart det är spännande! Det är spännande både hur de nya uppgiftstyperna tas emot, hur provet fungerar tekniskt och hur bedömningen går. Det skulle väl vara konstigt om det inte alls kändes nervöst med den här mängden skribenter, säger Mäntylä.
Aldrig tidigare har lika många abiturienter samtidigt deltagit i ett prov. Digitala prov i sig är ändå ingen ny sak, sådana har funnits sedan hösten 2016.
- Om tekniken av någon orsak fallerar har vi ju en reservplan. Situationen är inte den att man blir utan studentmössa om något går fel tekniskt, intygar Mäntylä.
Vår förhoppning är att det nya provet ska vidga uppfattningen om vad språkkunskap är. Vi testar inte längre om man kan något specifikt ord, utan om man förstår större helheter.
Språket är huvudsaken
Helmi Häkkinen vid Helsingfors Finska Samskola är abiturient och verkar mindre spänd inför det digitala provet i engelska än censorn.
- Samma prov i engelska är det ändå, och språket är det viktigaste när man förbereder sig. Det finns elektroniska prov i andra ämnen också, knappast kommer där något jätteöverraskande.
Marcus Ellonen, lektor i engelska vid samma gymnasium, är inne på samma linje.
- Vi har fokuserat på att öva på själva språket, svåra konstruktioner, prepositioner och olika texttyper, säger Ellonen.
Censor Katja Mäntylä avslöjar inte hurdana uppgifter provet kommer att innehålla. Men ser man på tidigare digitala språkprov får man en uppfattning om vad som kan tänkas vara på väg.
- Hörförståelsen kan innehålla video och andra uppgifter kan innehålla bilder, drop down-menyer och annat som digitaliseringen tillåter.
Med digitaliseringen kommer bättre möjligheter för variation. Vi kan använda olika uppgiftstyper på ett mångsidigare sätt.
Abiturient Helmi Häkkinen tror att provet kan vara lättare att skriva som digitalt.
- Det går fortare att skriva ett digitalt prov än ett pappersprov. Det är också bra att man kan ta hörförståelsen när det passar en själv. Det enda minuset är att någon kan sitta och prassla med något papper just när man själv försöker koncentrera sig på att lyssna.
Studentprovet kan ändra språkundervisningen
Många tänker på provet i lång engelska som ett av de svåraste studentproven, där frågorna ibland lämnar rum för tolkning. Digitaliseringen påverkar inte provets svårighetsgrad, säger Katja Mäntylä, men luriga frågor och detaljkunskap ska ha en allt mindre betydelse i det nya provet.
- Med digitaliseringen kommer bättre möjligheter för variation. Vi kan använda olika uppgiftstyper på ett mångsidigare sätt. Vår förhoppning är att det nya provet ska vidga uppfattningen om vad språkkunskap är. Vi testar inte längre om man kan något specifikt ord, utan om man förstår större helheter, säger Mäntylä.
Tidigare har man uttryckligen övat på studentprovsuppgifter, som till exempel flervalsfrågor, på abikurserna i engelska. Det fortsätter man med också nu, säger lektor Marcus Ellonen.
- Den största förväntningen på det nya provet är utan vidare att undervisningen i framtiden ska kunna fokusera på språket, snarare än utformningen av studentprovet. Om provet är mångsidigt och överraskande kan det påverka hela gymnasieundervisningen, när man slutar öva inför vissa typer av uppgifter. Jag hoppas att provet i engelska en dag testar muntliga färdigheter, funderar Ellonen.
Texten är en översättning av Anna Takalas text för Yle Abitreenit.