Riksdagens diskussion om ledamöternas anpassningspension har avslutats. Debatten sparkades igång efter ett medborgarinitiativ med en kritisk inställning till förmånerna.
Under den två timmar långa debatten kom många olika synpunkter fram. I slutänden enades majoriteten ändå om att anpassningspensionen är problematisk och föråldrad.
Anpassningspension betalas ut till riksdagsledamöter som har blivit invalda före 2011 och som har suttit åtminstone två perioder i riksdagen.
Enligt nuvarande lagstiftning måste man alltså ha suttit i riksdagen i minst sju år för att beviljas anpassningspension.
Ett kryphål gör det möjligt att missbruka anpassningspensionerna. En tidigare riksdagsledamot kan ha kapitalinkomster eller driva ett företag samtidigt som hen lyfter anpassningspension.
Arbetsgruppens beslut inväntas
En del av ledamöterna i diskussionen påpekade att det strider mot grundlagen att sänka någons pension.
Då blir frågan i stället om riksdagsledamöternas anpassningspension behandlas som pension eller något i stil med arbetslöshetsunderstöd.
Det som väckte häftig diskussion och irritation var kritiken av beslutsfattare och krav på att sänka deras löner.
Ledamöterna påminde varandra om hur krävande deras jobb är och hur viktigt det är med höga löner så att ingen lockas av korruption och så att jobbet drar till sig kompetenta personer.
Det huvudsakliga arbetet kring förändringar i anpassningspensionen har redan en tid behandlats av talmanskommittén och en tillsatt arbetsgrupp.
Nu väntas arbetsgruppen ta ställning till ärendet genom att uttala sig om anpassningspensionen bör ändras och i så fall, hur.
"Vi blir politiskt problemavfall när karriären tar slut"
Många kritiska röster höjdes mot anpassningspensionen under debatten men många försvarade den också.
Enligt Stefan Wallin (Sfp) har diskussionen blivit överdrivet stor. Enligt honom utgör inte enskilda fall av missbruk tillräcklig orsak att ändra på lagen.
Markus Mustajärvi (VF) anklagar kvällstidningar för att ha blåst upp en storm kring ärendet.
- Jag skriver inte under medborgarinitiativets påstående om att upphävning av anpassningspensionen skulle höja ledamöternas trovärdighet.
Heli Järvinen (De gröna) anser att ledamöter inte borde tänka på hur de kan stämplas.
- När vår karriär tar slut blir vi politiskt problemavfall. Det är alldeles rättfärdigat att vi får en säkrad inkomst efter nerlagd tid på samhällelig påverkan.
"Det måste ske en förändring"
Ville Niinistö (De gröna) anser att ledamöter bör vara kritiska till sina egna förmåner.
- Orättvisor syns tydligt i det nuvarande systemet och det måste ändras.
Enligt honom togs anpassningspensionen i bruk när mångas pensionsålder låg i 55-årsåldern.
Ritva Elomaa (Sannf) påpekar att riksdagsledamotens jobb är tungt men säger att anpassningspensionen är "fullständigt omoralisk".
- Det är inte bara kvällstidningarna som överdriver, även om det också sker. Anpassningspensionen är orättvis, säger Laura Huhtasaari (Sannf).
Hon säger att hennes jobb som ledamot är en medveten risk och att även företagare tar dagliga risker.
- Risktagande hör till jobbet som riksdagsledamot och det kan försvåra jobbmöjligheter i ett senare livsskede.
Källor: Yle Uutiset
