Anna-Lisa Andersson Hammarland på Åland har omkring 40 olika sorters pioner i sin trädgård. De äldsta är från slutet av 1920-talet. Dem fick hon efter en gammal skollärare i grannkommunen för 60 år sedan. Hon föll pladask för dem!
Pionen räknas till de äldsta och mest värdefulla prydnadsväxterna i våra trädgårdar, de har anor till början av 1600-talet. Genom århundradena har pioner, och i många fall bondpioner, behållit sin popularitet.
Anna-Lisa Andersson planterade sin första pioner i slutet av 1950-talet.
- Jag fick några plantor efter en gammal skollärare i grannkommunen Finström, säger hon och tillägger att dessa pioner redan då hade ganska många år på nacken, de torde ha planterats i slutet av 20-talet.
Så de första pionerna och jag är ungefär lika gamla, säger Anna-Lisa som fyller 90 nästa år.
Fast för pioner
De första pionplantorna har med åren följts av många fler.
- Jag är något av en samlare och när jag märkte att pionerna trivdes i min trädgård började jag skaffa in flera sorter. I dag har jag ungefär 40 olika sorter, säger Anna-Lisa Andersson.
I hennes trädgård finns sibirisk pion, dillpion, herrgårdspion, svavelpion och många olika sorter av den älskade bondpionen.
Pioner ger eufori
Pioner är långtifrån det enda som växer och frodas i Anna-Lisa Anderssons trädgård men förhållandet till pionerna är alldeles speciellt.
- Jag vet inte riktigt varför, men när de första tidiga pionerna börjar blomma känner jag mig euforisk, ja jag hittar inte något bättre ord, säger Anna-Lisa.
Dessutom är pionerna så tacksamma att odla. De kräver nästan ingenting, men bäst trivs de i lerjord och så ger jag dem hästgödsel ungefär vart tredje år och lite kompostjord när det behövs. Men utöver det kräver de inte så mycket, säger Anna-Lisa och ler glatt.
Text och foto: Ann-Christine Karlsson