Aldrig förr skådade säkerhetsåtgärder har tagits i bruk i det väldiga landskapet Xinjiang i västra Kina. Stora mängder beväpnade poliser patrullerar dygnet runt på gatorna i alla städer samtidigt som ett högteknologiskt övervakningssystem ständigt håller ett öga på invånarna.
Åtgärderna är riktade mot de muslimska uigurerna som bildar den största folkgruppen i Xinjiang. Myndigheterna vet vad de läser på internet, vem de pratar med och hur ofta de besöker en moské.
- Uigurerna är till exempel medvetna om att en polis när som helst kan kräva att få granska deras smartmobiler, skriver Amnesty Internationals Östasienexpert Roseann Rife i tidningen South China Morning Post i det autonoma Hongkong.
- Det är obligatoriskt att ladda ned en app som gör det möjligt för myndigheterna att följa med vad smartmobilen används till, skriver Rife.
Blodiga sammandrabbningar
Det styrande kommunistpartiet började skapa det alltomfattande övervakningssystemet efter att ungefär 200 människor dödades i kravaller i Xinjiangs huvudstad Urumqi år 2009.
Våldsamheterna bröt ut när flera tusen uigurer demonstrerade mot det allt mer långtgående förtrycket som de upplevde att de utsattes för.
Fem år senare utförde uigurer för första gången attacker både utanför och i Xinjiang. I det blodigaste dådet knivhöggs nästan 30 människor ihjäl i det sydvästliga landskapet Yunnans huvudstad Kunming.
Attackerna genomfördes efter att den ansedda uiguriska professorn och människorättsaktivisten Ilham Tohti dömdes till livstid i fängelse för separatism. Tohti är känd för sin moderata linje, så det hårda straffet ansågs vara chockerande.
Ofattbara förbud
Uigurerna är också upprörda över kommunistpartiets beslut att i allt högre grad begränsa deras rätt att utöva sin religion. I mars infördes nya regler som till och med förbjuder föräldrar att ge muslimska namn åt sina barn.
Officiellt heter det att målet är att hindra att en så kallad extrem form av islam ska sprida sig i Xinjiang. Män som har "onormala skägg" eller som slutar att röka under muslimernas fastemånad ramadan stämplas nu som extremister.
Traditionellt har uigurerna utövat en tolerant och moderat form av islam. Under de senaste två decennierna har en del av dem ändå börjat följa en mer ortodox typ av religionen antagligen som en reaktion på kommunistpartiets hårda linje.
Ekonomisk ojämlikhet och få jobb
Uigurerna ordnade de första storskaliga protesterna mot det kinesiska styret på 1990-talet. Då var det i första hand deras låga levnadsstandard som skapade missnöje.
Uigurerna har i genomsnitt länge varit klart fattigare än kineserna som har bosatt sig i Xinjiang. Uigurerna anser att de blir diskriminerade på arbetsmarknaderna, och de betonar att påfallande få uigurer är anställda av staten.
Kommunistpartiet har försökt minska på missnöjet genom att rikta stora ekonomiska resurser till Xinjiang. Effekten har inte varit önskad, för uigurerna upplever att det i första hand är den kinesiska befolkningen som har gynnats.