En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Med rösterna 178-13 godkänner riksdagen att underrättelselagarna kan stiftas ännu denna riksdagsperiod. Det görs genom en grundlagsförändring i snabb takt.
Reslutatet var som väntat ganska klart.
Förutom 8 frånvarande röstade alla andra utom Vänsterförbundets riksdagsledamöter och Eva Biaudet (SFP) för regeringens linje.
Regeringens mål är att få underrättelselagarna godkända under den här regeringsperioden.
Lagarna handlar om att ge myndigheterna tillgång till information som hotar den nationella säkerheten. Det här skulle kräva att skyddet för förtroliga meddelanden luckras upp.
Då måste man ändra i grundlagens tionde paragraf om meddelande-, brev- och telefonhemligheten.
I normala fall kräver en ändring av grundlagen godkännande av två olika riksdagar i följd.
Ett sådant beslut skulle alltså behöva vila till efter riksdagsvalet och sedan också röstas igenom av nästa invalda riksdag för att godkännas.
En brådskande grundlagsändring betyder istället att ändringen godkänns av endast en riksdag och att det krävs en majoritet på 5/6.
Så fördelades rösterna
Ja: lagförslaget lämnas vilande
Nej: lagförslaget förklaras brådskande
artikeln uppdaterad efter omröstningen