På söndag går det georgiska folket till valurnorna för att rösta fram landets nästa president. Trots att det pyr ett stort missnöje med den nuvarande regeringen och att ett rekordantal presidentkandidater ställer upp tros valet inte locka till stort valdeltagande, främst för att presidenten numera närmast har en symbolisk roll i landet.
Det är mitt i rusningstiden på eftermiddagen vid det historiska Frihetstorget i den georgiska huvudstaden Tbilisi.
Ett stenkast från den stora shoppinggatan Rustaveli och det georgiska parlamentet skyndar många hemåt längst gatorna.
Få vill stanna och prata om det kommande valet i landet, men för unga Shorena är det en självklarhet att rösta i söndagens presidentval trots att hon inte tycker att just det här valet är så viktigt.
- Jag tycker inte att det är så viktigt för presidenten kommer inte ha makt, säger hon.
En annan väljare, Elene, säger liksom Shorena att presidentvalet inte har någon större betydelse men att hon definitivt ska rösta.
- Det är folket som väljer regering och president och det är väldigt viktigt att göra sin röst hörd. Presidenten bör vara ärlig och en bra person, säger Elene.
Presidentmakten har minskat under de senaste åren
På söndag väljer georgierna alltså en ny president för de kommande sex åren. Den självständiga presidentkandidaten Salome Zurabishvili kan då bli Georgiens första kvinnliga president.
Årets val är den sista gången som georgierna väljer sin president direkt. I nästa presidentval väljs presidenten av ett elektorskollegium. Det här är ett sista led i att landet övergår till parlamentariskt styre och det innebär att president numera bara har en symbolisk makt.
Ryhor Nizhnikau, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, berättar att maktskiftet skett i två steg.
- Första steget togs av förra presidenten Mikheil Saakashvili som försökte hitta ett legitimt sätt att stanna kvar vid makten när han inte kunde ställa upp till omval som president år 2012. Saakashvili flyttade då över all politisk makt till parlamentet och premiärministern, men förlorade i slutändan parlamentsvalet.
Det andra steget ägde rum förra året efter en grundlagsförändring som tog bort den lilla resterande makt som presidenten hade.
Presidentvalet kommer enligt Nizhnikau därför inte på något sätt påverka Georgiens inhemska eller internationella politik. Presidenten är i dag snarast en galjonsfigur.
- Men vi ska ändå komma ihåg att om en oppositionskandidat blir vald till president får han en bra plattform att uttrycka kritik mot den nuvarande regeringen, i synnerhet när vi kommer närmare nästa parlamentsval.
Rekordmånga presidentkandidater
Trots att presidentens makt minskat betydligt ställer ett rekordantal kandidater upp i söndagens val. Totalt handlar det om 25 kandidater.
Den nuvarande presidenten, Giorgi Margvelashvili, ställer inte upp till omval och det regerande partiet, Georgian Dream, har valt att inte nominera någon annan kandidat. I stället stöder Georgian Dream den självständige kandidaten Zurabishvili.
Vid första anblick ser det också ut som att Zurabishvili är förhandsfavoriten då det är hennes stora, upplysta valaffischer som dominerar stadsbilden i Tbilisi.
- Salome är inte en självständig kandidat i praktiken. Hon åtnjuter allt medialt och administrativt stöd som Georgian Dream har, säger Nizhnikau.
Utöver Zurabishvili är det egentligen två andra kandidater som tros ha chanser att vinna valet. Den ena är Grigol Vashadze, som representerar en oppositionskoalition ledd av före detta presidenten Saakashvilis parti United National Movement.
Den andra utmanaren är 46-åriga Davit Bakradze från partiet European Georgia.
Nizhnikau tror att oppositionskandidaterna har chanser att lyckas bli valda, särskilt då både Bakradze och Vashadze har bättre opinionssiffror än Zurabishvili.
Politiska skandaler under valkampanj
Zurabishvili är således ingen självklar vinnare i valet. Hennes valkampanj har kantats av flera politiska skandaler vilket gjort henne impopulär i landet, berättar Niznikau.
Den största skandalen gäller hennes uttalanden om att det var Georgien som inledde kriget mot Ryssland år 2008 då regionerna Sydossetien och Abchazien kämpade för sin självständighet.
Hennes uttalanden har väckt häftiga reaktioner då konflikten nu tio år senare förblir olöst och ännu är väldigt laddad.
- De negativa tankarna om och attityderna mot Salome är de högsta av alla kandidater. Över hälften av de som röstar ogillar henne, säger Nizhnikau.
Journalisten Nino Bakradze tror inte heller att Zurabishvili skulle ha en chans om valdeltagandet blev tillräckligt högt på söndagen. Men samtidigt tror inte Bakradze att människor kommer orka rösta i någon högre utsträckning.
- Folket gillar henne inte. Till och med de som jobbar för regeringen gillar henne inte.
Folket gillar henne inte. Till och med de som jobbar för regeringen gillar henne inte
säger journalisten Nino Bakradze om presidentkandidaten Salome Zurabishvili
Bakradze tror ändå att Zurabishvili kan bli Georgiens nästa president, bland annat för att personer som jobbar för de nationella eller lokala myndigheterna är tvungna att rösta på henne.
- Regeringen håller koll på vilka de här människorna röstar på. Om du inte röstar på den kandidat som regeringen stöder förlorar du ditt jobb. Människor har inte råd att göra det så de röstar på Salome.
Nizhnikau på Utrikespolitiska institutet intygar att även om Georgien har fria val är de inte nödvändigtvis rättvisa. Regeringen kan både använda sina ekonomiska resurser och sitt administrativa maskineri för att påverka resultatet.
Majoriteten av de georgiska medierna stöder till exempel regeringen. Det finns en skillnad mellan regeringens och oppositionskandidaternas resurser.
Oligarken Ivanishvili präglar georgiska politiken
Politiken i Georgien präglas i hög grad av oligarken Bidzina Ivanishvilis inflytande. Han styr landet bakom kulisserna.
Han har beräknats ha en förmögenhet som motsvarar mellan en tredjedel och halva Georgiens BNP som han tjänat ihop i Ryssland under 1990-2000 talet.
- Han är den första, andra och tredje personen med mest makt i landet. Det finns inte någon som kommer ens i närheten av hans inflytande inom georgisk politik, säger Nizhnikau.
Ivanishvili grundade det nuvarande regeringspartiet Georgian Dream som vann förra parlamentsvalet då Saakashvili fick se sig besegrad.
Ivanishvili satt själv ett år som premiärminister och när han avgick år 2013 tillsatte han sina förtrogna på viktiga poster inom administrationen, berättar Nizhnikau.
- Det är han som tar alla beslut - han är den med den ultimata politiska makten i Georgien.
Han är den första, andra och tredje personen med mest makt i landet. Det finns inte någon som kommer ens i närheten av hans inflytande inom georgisk politik
säger forskare Nizhnikau om oligarken Ivanishvilis politiska makt i Georgien
Bland den georgiska befolkningen pyr i dag också ett stort missnöje mot regeringspartiet Georgian Dream.
Ivanishvili som inte levt upp till sina vallöften att förbättra ekonomin och skapa fler jobb. Fattigdom och arbetslöshet är stora problem.
Landet tampas även med nepotism och korruption. Journalisten Nino Bakradze berättar att korruption finns både på den högsta politiska nivån men också bland de lägre tjänstemännen.
Svårt att förutspå valresultatet
Eftersom den allmänna opinionen i landet svängt och missnöjet mot regeringspartiet Georgian Dream växt är det svårt att veta hur valresultatet kommer se ut.
En ytterligare sak som försvårar är det faktum att opinionsmätningarna inte är pålitliga konstaterar Nizhnikau.
Nizhnikau tror ändå inte att valet kommer avgöras i första omgången.
Tillbaka på Freedom Square säger Shorena att hon inte träffat någon som vill se Zurabishvili som nästa president.
Medan Elene säger att allting pekar på att Georgiens nästa president heter Salome Zurabishvili.
- Jag tror Salome Zurabishvili kommer vinna. Det tycker jag är synd.