För Åbobon Magnus Gräsbeck blev Houtskärsdialekten hans nionde språk som han lärde sig i vuxen ålder. Men trots att dialekter är allt mer accepterade och trendiga idag så kritiserades han för sitt val att prata dialekt.
Också om många använder det som kan kallas standardsvenska i olika sammanhang så har ungefär hälften av finlandssvenskarna någon dialekt som sitt modersmål.
Men det har funnits en oro för att de finlandssvenska dialekterna ska dö ut eller att granndialekter ska börja likna varandra.
Och visst - gränserna mellan de lokala dialekterna och standardsvenskan flyter också ihop på sina håll, något som kallas dialektutjämning.
Det har också funnits perioder då man sett ner på dialekterna och jobbat emot dem. Det skulle talas så kallad högsvenska i skolor, i radio och teve, i filmer och på teaterscener. Dialekterna var främst med som humorinslag i farser och revyer.
Det är trendigt med dialekt
Men trots att dialekterna till viss del idag har närmat sig det som kallas standardsvenska har de varit mycket livskraftiga, konstaterar Lisa Södergård som är arkivarie vid Svenska litteratursällskapets arkiv.
- I vissa hänseenden är dialekterna till och med på frammarsch. Acceptansen för dialekt har blivit större och dialekt syns och hörs i fler sammanhang.
Vi uppskattar idag överlag allt mer lokalt - lokala traditioner, lokala råvaror - och det gäller också det lokala språket. Så dialekterna verkar på många håll alltså må bättre än på länge.
Här på Institutet för de inhemska språkens sida kan du slå upp vad olika dialektala ord betyder.
Och här på Svenska litteratursällskapets sida kan du lyssna på hur olika finlandssvenska dialekter låter.
Finlandssvensk dialekt trendar främst inom musiken men också genom Facebookgrupper, såsom exempelvis östnyländska "Föjsbookin - vi sån skriivär op östnyylenskå" och i andra sociala medier. Man chattar ofta på dialekt.
Yle Österbottens program Dialektväktarna har länge varit pop och på Yles sidor är artiklar som handlar om dialekter både vällästa och mycket kommenterade.
Lärde sig dialekt som vuxen
Att lära sig en dialekt är lite som att lära sig ett nytt språk. För Åbobon Magnus Gräsbeck blev Houtskärsdialekten hans nionde språk som han lärde sig i vuxen ålder.
Men trots att samhället accepterar dialekt bättre idag än förr så har det inte varit helt enkelt för andra att acceptera Magnus språkval.
- Det har varit massiva kommentarer och kritik för det mesta. Samtidigt har jag upplevt att det inte har varit nerrivande, också om det har kunnat vara ganska fränt formulerat. Det har varit en viss uppskattning också i det hela, säger han.
Också om han hört dialekten som barn så var det först då han jobbade i Skärgårdshavets högstadieskola som han lärde sig den.
- Vi var tre lärare där. Ralf Högstrand som jobbade där var Houtskärsbo. Vi bodde i samma bostad i kommunalgården och Ralf som var infödd Houtskärsbo kunde riktigt perfekt gammaldags "houtskärsko".
- Vi kom överens om att han talar "houtskärsko", och då lärde jag mig så småningom, ganska bra skulle jag säga.
Magnus Gräsbeck var tillsammans med Houtskärs Kulturgille rf också med och gav ut en bok om Houtskärsdialekt, Läsåbook e Hootsjärskå år 2012 som också finns i nätversion där man kan lyssna på dialekten. Den togs rätt väl emot.
- Ris och ros kan man väl säga, mest ros nog, säger han.
I programmet Närbild åker Magnus Gräsbeck på en dialekttripp runt om i Houtskär. Närbild finns från och med söndag 4 november klockan 20 på Arenan och sänds i Yle Fem måndag 5 november klockan 20 (repris tisdag 6 november klockan 11).
Hur står det till med dina finlandssvenska dialektkunskaper?
Har du ”dålat” som liten? ”Drölar” du på jobbet just nu? Eller kallar du någon för ”durak”?
Om du känner igen något av orden talar du (eller känner du åtminstone väl till en) dialekt. Testa hur bra du känner till finlandssvenska dialekter. Testet publicerades första gången 9.3.2014.
Formuläret inte längre tillgängligt 28.8.2024
5.11..2018 kl. 8.40 Pro Houtskär ändrat till Houtskärs Kulturgille rf, anågende bokutgivning.