Frustration kan leda till något nytt i livet. Det vet Ylva Rancken-Lutz i Ekenäs som började tillverka choklad för att nå ut med sitt budskap om social hållbarhet.
Ylva Rancken-Lutz passion för varm choklad, eller kakao som vi säger i Svenskfinland, började i farmors kök. Där drack hon kakao med sina kusiner och nu tillverkar hon handgjorda praliner och chokladknappar som blir kakaodryck.
Rancken-Lutz är sociolog. Hon har forskat mycket i inkluderande stadsplanering och är intresserad av social hållbarhet.
- Det handlar om mänskliga rättigheter och demokrati. Vi ska ha det bra där vi jobbar, bor, leker och går i skola. Vi ska vara med och planera den här miljön, men det är så otroligt segt.
Och därifrån kommer frustrationen som ledde till att Ylva Rancken-Lutz kom på att hon måste hitta något konkret att jobba med för att nå ut med sina tankar.
Choklad var alltså svaret på hur hon ska kunna prata om social hållbarhet.
Ylva Rancken-Lutz köper choklad och socker från ett kooperativ i Madagaskar.
- Jag tar inte råvarorna, utan jag köper färdiga chokladplattor. Hela processen sker i Madagaskar och de skickar ut chokladplattorna i världen.
Chokladknapparna som Rancken-Lutz tillverkar av chokladen från Madagaskar kan blandas i havremjölk. Men de har piffats upp med kanel, chili, muskotnöt, ingefära och litet agavesirap.
- Barn arbetar ofta i chokladens produktionskedja. Så jag tyckte att jag genom att tillverka chokladpraliner och -knappar kan prata om social hållbarhet.
Produkterna ska förvaras i något och Rancken-Lutz har fått fundera på och forska mycket i olika förpackningar.
Påsarna kan komposteras, men de fraktas till Finland med flyg. Kartongaskarna är återanvända och kommer från Finland och Sverige.
- Jag har fundrat på om det skulle gå att tillverka påsarna i Finland i stället för i England. De innehåller cellulosa och det har vi ju. Man måste göra kompromisser ibland.
Artikeln baserar sig på Tiina Grönroos intervju med Ylva Rancken-Lutz.
