De här samernas museum ligger i Norge – skoltsamernas traditionella område delades av ett gränsstängsel

Det här är skoltsamernas land.

Vi reser över finska gränsen uppe i nordöstra Lappland. Den här gränsen drogs år 1826 och har sedan dess utgjort riksgräns, först mellan ryska tsardömet och Norge, sedan mellan Finland och Norge.

Men samtidigt befinner vi oss i Skolteland, på skoltsamernas traditionella område.

– Då man började dra upp riksgränser genom Skoltelandet vad det bebott av skoltsamer. År 1826 års gräns är den första som drogs upp tvärs genom skoltsamernas område, här bodde inga norrmän då, förklarar Honna Havas.

Havas är kurator för skoltsamemuseet Ä’vv. Museet ligger i den norska byn Neiden, 12 kilometer från finska gränsen.

Ordet Ä’vv betyder solblänk på vatten eller snö.

Museets uppgift är att berätta om skoltsamernas liv och historia, också till de delar som hittills förblivit odokumenterade.

Den brunmålade träbyggnaden passar in i landskapet. Hösten gör sig påmind i nordligaste Norge så här i början av september, färgskalan går i murriga toner med enstaka glimtar av gyllengult.

Husets baksida består av enorma fönster. En ren vandrar förbi, helt oberörd av att vi står och stirrar på den på andra sidan fönsterglaset.

Honna Havas blandar glatt mellan finska och norska då hon guidar oss runt Ä’vv. Dessutom är det många av oss som pratar finlandssvenska.

I den språkliga cocktailen blandas även engelska med tysk brytning, då en besökare tittar in på museet.

Ishavsrutten verkar intressera långväga cyklister.

Museet lockar resenärer både från Norge och Finland, och hela världen.

Golvet stiger uppåt, som jorden ur havet. Utställningen heter Skoltelandet och är indelad i tre sektioner. Det är en resa i skoltsamernas historia.

I det första rummet får vi en introduktion om skoltsamerna och också en liten inblick i samisk historia på området. Det andra rummet är en rund arena som omgärdas av fotografier av den nordliga naturen och djurriket.

– Det hela symboliserar skoltsamernas säsongsmigration, hur de flyttade till olika boplatser, sitor, beroende på årstid, sägerHavas.

Här får man en inblick i hur skoltsamerna levde förr. Hur naturens rikedomar skapade utgångspunkten för livet, och skoltsamerna flyttade mellan flera permanenta boplatser, förklarar Havas.

Det tredje rummet placerar Skoltelandet i världen. Här berättar man om Skoltelandets 12 000 år gamla historia.

I vitrinerna står skoltsamiska föremål. De är till största delen utlånade från andra norska museer. Texterna är skrivna med en alldeles egen font, Helvetica Skolt.

Ä’vv öppnade dörrarna för allmänheten i juni 2017, men arbetet för att få till stånd ett skoltsamemuseum pågått i 15 år. Det var många tekniska utmaningar som sköt upp tidtabellen, då de känsliga föremålen behöver förvaras i en speciell temperatur och luftfuktighet.

Till slut betalade norska staten för Ä’vvs kostnader, och lät reparera utrymmet.

Skoltsamemuseets placering i Neiden är väsentlig. Neidenområdet är historiskt sett viktigt för skoltsamerna. Men Honna Havas ser en annan potentiell orsak till varför Ä’vv byggdes just i Norge:

– Man kunde också säga att det här är norska statens ursäkt till skoltsamerna, som utsattes för en väldigt stark förnorskningspolitik under 1800-talet och 1900-talets början.

På grund av förnorskningspolitiken är det många skoltsamer i Norge som inte längre pratar skoltsamiska eller känner till sina skoltsamiska rötter.

Museet är till för att främja vetskap om skoltsamernas sätt att leva och deras historia. Och att synliggöra skoltsamernas språk, och bidra till ökad aktivitet i området.

Det finns litteratur om skoltsamer, men inget verk där man ser på hela det skoltsamiska området, berättar Honna Havas.

– Målet för oss var att skriva de kapitel som saknas i historieböckerna och skolböckerna.

I Museiverkets bildarkiv finns det flera bilder på skoltsamer, men på de flesta bilder finns inga namnuppgifter utmärkta. Här är några fotografier tagna under början av 1900-talet:

Som resultat av gränsdragningarna lever skoltsamerna idag uppdelade mellan tre länder. I Finland bor cirka 700 skoltsamer, i Ryssland några hundra och i Norge ett femtiotal.

Sammanlagt är de ungefär tusen. De flesta av dem är ättlingar till de skoltsamer som tvångsförflyttades till områdena kring Sevettijärvi på 1940-talet.

Man räknar med att bara kring 300 personer talar skoltsamiska.
De samiska språken är nio till antalet, eller tio, om man räknar med att akkalasamiskan i Ryssland är utdöd eller inte. (Sametinget, stycket om samiska språk.)

– Det är många som inte känner till det, men det finns faktiskt tio olika samiska språk, och skoltsamiska är bara ett av dem, förklarar Honna Havas.

Språkligt och kulturellt har skoltsamerna mycket gemensamt med samerna på Kolahalvön: ter-, akkala- och kildinsamerna – och skolterna skiljer sig både språkligt och kulturellt från nordsamerna, som är den största befolkningsgruppen bland samerna.

– En stor skillnad är sättet som man jobbar med renar. När man i nordsamiska områden övergick till storskalig rendrift med tusentals renar, var skoltsamernas renflockar små, och renar hölls i sär med tanke på transport. Eftersom skoltsamerna flyttade sig mellan flera olika boplatser under året var renen jätteviktig.

Ä’vv är ett rätt nytt museum. I och med det har skoltsamernas historia fått ännu mer uppmärksamhet. Ett annat känt museum är Siida, samekulturmuseet i Enare. Siida upprätthåller också skolternas traditionshus i Sevettijärvi.

För skoltsamerna själva betyder Ä’vv otroligt mycket.

– Museet är en gåva till oss, ett erkännande och vårt existensberättigande, säger Mari Korpimäki som själv är skoltsame och ombud för skoltsamernas kulturstiftelse.

Första gången Korpimäki gick omkring i museet var strax före öppningen på våren 2017. Det var en oförglömlig upplevelse.

– Det kändes fantastiskt att gå runt där och se bilder på mina släktingar på väggarna.

Speciellt det att museet ligger i Norge och Neiden, där en av skoltsamernas viktiga bosättningar fanns, känns viktigt och fint.

– Vi har alltid funnits här, men historiens gång har på ett radikalt sätt förändrat vår livsstil och rubbat vår självkänsla. Skoltsamerna delades upp mellan tre stater, och släkt och vänner blev främlingar för varandra.

Ä’vv ligger vid en gammal skoltsita, alltså skoltbosättning i Neiden. Den blir som en brygga mellan de gränser som uppstått mellan skoltsamerna, både språkliga och geografiska, säger Korpimäki.

– Nu har vi en plats där vår historia får uppskattning, men som samtidigt ser in i framtiden.

I år är det 70 år sedan skoltsamerna förflyttades till finska sidan.

– Det är så pass nära i tiden att de äldsta skoltsamerna minns det som igår. De yngre minns det inte, men det är orsaken till att vi uppmärksammar händelserna vart tionde år. Så att vi inte ska glömma vår historia eller vem vi är, sammanfattar Korpimäki.

Om Skoltelandet är världens centrum, hur ser världen ut då?

EDIT 28.1.2019: En bildtext på finska ändrad till svenska. Ändring: förr stod det att gränsen år 1826 skulle ha varit mellan ryska tsardömet och Finland.