I Algeriet har president Abdelaziz Bouteflikas kandidatur i presidentvalet utlöst demonstrationer av en storleksordning som inte har setts i landet på mycket länge. Bouteflika har länge varit sjuk, ryktas vara dement och har inte setts offentligt sedan år 2016.
Demonstranter som försökte ta sig till regeringsbyggnader i Algeriets huvudstad Alger drabbade samman med polis på fredag.
Tiotals människor, både polis och demonstranter, skadades i slagsmål som fördes mitt i tjocka tårgasmoln.
Demonstrationen samlade tiotusentals människor som är arga över att president Abdelaziz Bouteflika vill fortsätta vid makten, trots att han har styrt i tjugo år och länge varit sjuk.
Att ta sig ut i så stora skaror är mycket modigt av algerierna. De verkar inte längre vara rädda för regimens repression
Massdemonstrationer är mycket ovanliga i Algeriet.
Sedan Bouteflika meddelade att han igen vill bli omvald har flera demonstrationer med tiotusentals eller tusentals deltagare skakat de större städerna i landet.
Nya arabiska våren?
Bland slagord som “ingen femte period” och “ett fritt och demokratisk Algeriet” hördes också ekon från grannländernas folkresningar.
- Folket vill fälla regimen, skanderade demonstranterna i fredags och lånade slagordet som skanderades under den egyptiska folkresningen mot Hosni Mubarak.
Tillsammans med demonstrationerna i Sudan har de algeriska protesterna nu kallats för den andra arabiska våren.
Över hälften av landets befolkning, vi talar om 24 miljoner människor, är under 27 år gamla och av dem är en tredjedel arbetslösa. Samtidigt skulle landet potentiellt kunna vara mycket rikt
- Se bara på alla de här algeriska ungdomarna som kräver ett legitimt styre och en president som talar till folket, sade Hamdane Salim till AFP.
Många demonstrationer sade att det inte räcker med att Bouteflika inte ställer upp - hela det politiska fältet måste förnyas.
- Alla de som nu är vid makten måste bort och hela det politiska systemet förändras. Det handlar inte bara om presidenten utan om ett helt system som måste bort. Bara då kan vi bygga en ny stat, sade Ali Saidi som deltog i protesterna i Alger.
De huvudsakligen yngre demonstranterna har fått stöd också bland äldre nationalhjältar.
Den 83 år gamla Djamila Bouhired, som för många är en symbol för landets självständighetskamp, deltog också i demonstrationen.
- Jag är lycklig över att kunna vara här, sade hon till Reuters.
En känd algerisk sociolog, Nacer Djabi, sade att makthavarna nu måste ta demonstrationerna på allvar.
- Hela samhället är representerat här. Kvinnor, arbetare, de unga, oppositionen och islamistiska politiska grupper. De som sitter vid makten borde börja räkna ut vad det betyder från och med ikväll, sade Djabi efter demonstrationen i fredags.
Arbete, demokrati och förändring
Medan missnöjet med Bouteflikas styre har vuxit har kritiken blivit allt mer högljudd, trots försök att tysta den.
Framförallt bland landets stora unga befolkning som drabbas hårt av den ekonomiska stagnationen och bristen på arbete har kritik mot styret ökat på sociala medier.
Ilskan riktas mot de styrande och den affärselit som har gynnats under Bouteflikas tid vid makten.
Landets oljeintäkter har inte förbättrat deras möjligheter eftersom en stor del av pengarna har försvunnit genom korruption.
- Över hälften av landets befolkning, vi talar om 24 miljoner människor, är under 27 år gamla och av dem är en tredjedel arbetslösa. Samtidigt skulle landet potentiellt kunna vara mycket rikt, säger Keenan.
- Under de senaste åren har Algeriet haft oljeintäkter på över en biljon dollar. Åtminstone 300 miljoner av det har försvunnit spårlöst. Det här är något människor känner till och är trötta på, säger Keenan.
Utöver de pengar som bara har försvunnit, har en stor del också gått till lukrativa statliga kontrakt.
Kontrakten har framförallt gynnat bolag med nära band till Bouteflikas närmaste krets, men de anses inte haft någon större allmännytta.
Vill bli kvitt regimen
Algerierna har redan länge varit missnöjda med Bouteflikas styre, men det missnöjet har tystats med hård kontroll över medier, politik och civilsamhället.
Ilskan kokade ändå över den 10 februari då Bouteflikas stab offentliggjorde att han vill bli vald till en femte period vid makten.
Algerier tog till sociala medier för att organisera demonstrationer, trots att de är förbjudna.
På många håll har demonstranter bränt bilder på Bouteflika och skanderat att regimen måste bort.
Jeremy Keenan vid Queen Mary University i London säger till Al-Jazeera att de unga i Algeriet verkar ha nått ett avgörande vägskäl.
- Att ta sig ut i så stora skaror är mycket modigt av algerierna. De verkar inte längre vara rädda för regimens repression och det är möjligt att vi har nått kritisk punkt där förändringen inte längre går att stoppa, säger Keenan.
Sjuk, svag och undangömd
President Bouteflika valdes år 1999 med arméns stöd, i ett val som anses ha varit avgjort på förhand.
Fusk misstänks också ha spelat en stor roll i samtliga val sedan Bouteflikas första valseger.
Han var ändå populär, då han anses ha fått slut på landets långvariga inbördeskrig.
Bouteflika har ändå på senare år synts allt mindre i offentligheten.
Han har sen år 2005 flera gånger tagits in på sjukhus i Frankrike och sjukhusvilstelserna har sedan dess blivit allt längre.
År 2013 fick han en hjärnblödning och försvann ur offentligheten i långa perioder.
Sen år 2016 har han i praktiken inte synts i offentligheten överhuvudtaget, med undantag av korta videoklipp och bilder offentliggjorda av hans stab.
Det ryktas att hans egen regering inte såg honom på över ett år, att han hade tappat talförmågan och att han kommunicerade med omvärlden med brev.
Han ryktas också vara svårt demenssjuk och att det egentligen är hans stab, en samling höga officerare och mäktiga personer med kopplingar till landets säkerhetstjänst och affärsmannaelit, som styr landet.
Bouteflika fyller 83 på lördag. Det förväntas algerierna uppmärksamma med nya demonstrationer.