"Det här är ett lätt och billigt folknöje" – arbetsstressen går upp i rök i Finlands äldsta allmänna bastu i Tammerfors

I stadsdelen Pispala i Tammerfors eldar man bastu.

Kari Tuukkanen öppnar den vitkalkade ugnens lucka och kastar in några vedklabbar. Viceordföranden för Pispala bastuförening torkar svetten ur pannan.

Senast klockan tio på morgonen börjar man värma ugnen i Rajaportti bastu. Den stora vedeldade ugnen tar fem timmar att hetta upp på sommaren, sex timmar på vintern. Den är engångseldad, det vill säga att man värmer den en gång och så hålls den varm i flera timmar efteråt.

Då ugnen bränt meterlånga vedklabbar i fyra timmar, tar Tuukkanen ut kolen och för den till den stora tunnan på bakgården. Ilmari Lyymä jobbar här med lärlingsavtal, och hans uppgift är att kasta osbad. Sedan får ugnen vila i en timme.

Bastuugnens stenar väger över ett ton. De glöder röda och garanterar bad för hela eftermiddagen och kvällen.

– Vid ytan ligger temperaturen på cirka 600 grader, och de understa stenarna är nästan 1000 grader varma, nämner Tuukkanen.

Det skramlar bakom dörren. Stamkunderna har anlänt en kvart i förtid.

Då dörrarna öppnas fylls Rajaportti bastu snabbt av badare. Största delen av stammisarna är män, men allt fler kvinnor syns till. Av gästboken att döma har allt fler turister också hittat hit.

Damer och herrar har sina egna omklädnings- och tvättutrymmen, men samma ugn erbjuder bad på båda sidor.

För att få sig ett bad får man klättra upp på loftet ovanför tvättrummet, det är mörkt och stämningsfullt. Väggarna behöver slammas en gång om året, för de mörknar fort.

År 1931 blev det förbjudet för män och kvinnor att bada samtidigt, och dam- och herrsidan delades med en mellanvägg. Enligt sägen ska en kvinna ha konstaterat att ‘nu for hela idén med bastubadandet’.

Paula Malaska sätter sig på en av innergårdens bänkar för att svalka sig och ta en klunk vatten. Malaska flyttade till Tammerfors med sin familj för ungefär tre år sedan.

– Vi hade bott i Tammerfors i ett par veckor då vi för första gången besökte en allmän bastu, och vi blev förtjusta direkt. Det här är ett så lätt och billigt folknöje. Allmänna bastur har ju alltid varit platser för hela folket.

I Tammerfors med närområden är bastutätheten störst, det finns över 20 allmänna bastur här. Staden har med rätta utnämnts till Finlands, och hela världens, bastuhuvudstad.

– Det finns allmänna bastur runt hela staden, och de är alla olika, berättar Malaska.

– Rajaportti bastu är väldigt traditionell och andas historia. Så finns det bastur med simstrand intill och vaksim på vintern. Det finns bastur alldeles i centrum och lite längre ute, nära naturen. Var och en har sin egen kundkrets.

Hermanni och Maria Lahtinen lät bygga Rajaportti bastukvarter i början av 1900-talet. Nuförtiden ägs kvarteret av Tammerfors stad. Pispala bastuförening ansvarar för bastuns skick och verksamhet, och föreningen har också grundat ett kafé i anslutning till bastun.

Ari Johansson, ordförande för Pispala bastuförening, har besökt Rajaportti bastu i över 60 år, sedan år 1956.

– Vi bodde i Pispala, och fastän det fanns flera allmänna bastur i området kom vi alltid hit i första hand.

Namnet Rajaportti (svenska: gränsport, övers.anm) kommer från att bastun ligger på den gamla gränsen mellan Pispala och Tammerfors. Här betalade landsortsborna skatt då de kom till staden för att sälja sina produkter.

– År 1937 förenades Tammerfors sedan med Pispala, och uttryckligen åt det hållet. Min pappa gick då i folkskolan, och läraren meddelade eleverna att nu har då Tammerfors inlemmats med Pispala, berättar Johansson.

Under de allmänna basturnas guldålder var det trångt i Rajaportti. Så fort en knagg i omklädningsrummet blev ledig släpptes följande badare in.

År 1930 bodde det över 11 000 invånare i de cirka 2500 bostäderna i Pispala. Bara ett tiotal lägenheter hade badrum, så det fanns många i behov av bastubad.

Vad beror de allmänna basturnas allt ökande popularitet på?

– Allmänna bastur orsakar en addiktion, man blir beroende. Här kan man bekanta sig med nya människor eller vara helt tyst, man måste inte delta i diskussionen, summerar Johansson.

Pispala är i förändring. Näsijärvis stränder fylls med nyplanerade bostadsområden. Rajaportti bastu har ändå varit oförändrad, och tack vare den aktiva bastuföreningen är bastuns framtid säkrad.

Förutom kroppen är det själen som blir ren i bastun:

– Man mår alltid bra då man går härifrån. Och fast man skulle vara litet ångestfylld och stressad efter jobbet, känner man sig alltid härligt avslappnad och fridfull efteråt, suckar Malaska.

Översättning: Eva Pursiainen

Edit: innehåll tillagt 9.5.2018,
bild borttagen ur artikeln 25.11.2020