I Yles valkompass framgår det att de västnyländska riksdagsvalskandidaterna - och de nyländska överlag - är häpnadsväckande ense i flera frågor.
Äldreomsorgen förenar medan vargen delar åsikter bland de västnyländska kandidaterna i riksdagsvalet. Det visar en titt bland svaren i Yles valkompass.
Frågan som speciellt enar kandidaterna handlar om privata aktörer inom äldrevården. En annan är frågan om omfördelning av familjeledigheten.
Flest kandidater från SFP
I frågan om äldreomsorgen i högre grad borde utlokaliseras till privata aktörer svarar alla förutom en av de västnyländska kandidaterna att de är av helt annan eller delvis av annan åsikt.
På en skala där ett står för helt av annan åsikt och fem helt av samma åsikt har samtliga, oberoende parti, förutom Lojosannfinländaren Ossi Tiihonen klickat i ett eller två.
Den senaste tiden har nyheterna översvämmats av uppgifter om vanvård av äldre inom privata vårdbolag. Bland kandidaternas motiveringar hänvisar många mycket riktigt till den senaste tidens uppgifter om den bristfälliga vården.
Västnyland är främst representerat av Svenska folkpartiet med hela åtta kandidater i riksdagsvalet, det vill säga en femtedel av alla kandidater. Bland dem har tre klickat i en etta och resten en tvåa i frågan om äldrevården.
I SFP:s partiprogram talar de ändå för att välfärd bygger på ett samspel mellan den offentliga sektorn och privata företag och att det offentliga inte alltid själv behöver vara producent.
Också regionens två samlingspartister förhåller sig skeptiska till ökad privatisering och har båda valt en tvåa bland svarsalternativen.
Mindre överraskande finns det enbart ettor i svaren bland dem som representerar SDP och Vänstern.
Mest skiljer det sig mellan de tre Sannfinländarna där Ossi Tiihonen skriver att konkurrens höjer kvaliteten.
Hans partikamrater i regionen tycks inte hålla med, utan har klickat i andra änden av balken med en etta respektive en tvåa som svar.
Lika många kandidater som senast
Antalet kandidater från Västnyland är ungefär lika stort som i valet 2015. I år ställer ett fyrtiotal kandidater med hemort i Västnyland upp. Det finns lokala variationer. I Ingå har fem kandidater 2015 har krympt till en 2019.
En fråga där de västnyländska kandidaterna delvis avviker från övriga Nyland är vargen. Till exempel regionens enda gröna kandidat, Jani Méling, håller delvis med om att det borde utfärdas flera tillstånd att fälla varg. Det går stick i stäv med merparten av hans partikamraters åsikt där över 50 procent av kandidaterna är av helt annan åsikt.
Här under kan du se en graf på de nyländska kandidaternas svar i vargfrågan.
Bland motiveringarna i vargfrågan skriver de som är för fällandet av varg att det är berättigat då djuret hotar människan och att vargen inte hör hemma i tätorter, medan de som ställer sig negativa till flera tillstånd menar att det råder onödig hysteri och att vargen inte utgör någon fara för människor.
Familjeledigheten väcker åsikter
Majoriteten av de västnyländska kandidaterna tycks vara för en möjlighet till jämnare fördelning av föräldraledighet mellan föräldrarna.
Det verkar ändå som om tolkningen av frågeställningen varierar då flera skrivit väldigt lika motiveringar trots att de klickat i skilda ändor av skalan.
Inom SFP och Samlingspartiet finns understöd för en modell där vardera förälder tillbringar ett halvt år hemma med barnet och utöver det kan fördela sex månader på valbart sätt.
Den här frågan har speciellt engagerat till extra motiveringar och kommentarer av kandidaterna. De flesta anser att det är upp till familjen att välja det som passar dem bäst, men många tycker också att det vore bra med jämnare fördelning mellan föräldrarna.
Väljarna eller hela folket?
En annan fråga som har lett till många motiveringar är frågan om var kandidaternas lojalitet ligger.
Den sista frågan i kompassen är ifall det är politikerns plikt är att driva framför allt de egna väljarnas förmåner. Där finns det svar i vardera änden av skalan, och precis som med familjeledigheten har många valt att lämna en kommentar.
De som har klickat i den högre änden av skalan, det vill säga de som håller med, menar att det är viktigt att hålla sitt ord och inte driva sina egna intressen. De som lutar mot motsatt åsikt understryker att politikerns lojalitet ligger hos hela det finska folket och samhället och att det är omöjligt att veta vem de egna väljarna är.
Korrigering onsdagen 3.4.2019 vid 7-tiden: Antalet kandidater är ungefär lika stort i år som 2015. Tidigare stod det felaktigt att kandidaterna nu är betydligt färre.