I Finland har 9-17-åringar möjlighet att gå in på nätet när de så önskar, och så gott som alla har en smarttelefon. Omkring 85 procent av den här åldersgruppen rör sig på nätet dagligen.
Högstadieelever är uppkopplade flera gånger per dag - alternativt konstant uppkopplade, visar studien EU Kids Online 2019 om ungas erfarenheter och upplevelser på nätet.
Under skoldagar är elever i årskurserna 4-9 uppkopplade mellan en timme och sex timmar - det typiska timantalet är tre.
Under veckosluten är åtminstone tonåringarna så gott som konstant online.
Ändå svarade endast 20 procent jakande på frågan om de diskuterat nätvärlden med sina föräldrar eller om föräldrarna instruerat dem om hur man rör sig tryggt på internet.
Mindre än 15 procent av föräldrarna i Finland begränsar eller kontrollerar nätanvändningen på något sätt.
Som jämförelse kan nämnas Tyskland där föräldrarna är mycket aktiva i frågan - med risk för att deras misstänksamhet hämmar utvecklingen av barnets digitala kunskaper, säger forskarna där.
Också i exempelvis Italien och Malta är föräldrar klart mer restriktiva än i Finland.
Forskare verksamma inom projektet säger att dialog är det bästa sättet eftersom unga alltid kommer att hitta på metoder att kringgå restriktioner.
Traditionella sociala medier extra illa omtyckta
Den absoluta majoriteten uppger att de känner sig trygga på nätet. Flickor får dock fortfarande mera negativa kommentarer om utseendet än pojkar, vilket kommit fram även i tidigare motsvarande undersökningar.
Nätet har en huvudsakligen rekreativ funktion: den fyller ut de tomma stunderna och håller tristessen borta.
Ytterst få av dem som svarade på enkäten uppgav att de använde nätet till någonting annat än nöje och skolarbete - endast två procent hade deltagit i samhälleliga nätdiskussioner eller undertecknat en nätadress.
Åldersgruppen spelar mycket och kommunicerar på appar kring något tema eller någon särskild hobby - men samtidigt är traditionell social media särskilt illa omtyckt.
Det är likaså impopulärt att delta i kampanjer på nätet.
Pojkar rör sig mera på globala forum och kollar in digitalt innehåll medan flickor oftare kommunicerar med varandra och delar innehåll inom sina egna kretsar.
Medieläsfärdigheten lämnar en del att önska
De flesta (75 procent) anser sig själva vara kompetenta nätanvändare med förmåga att exempelvis ändra på apparaters inställningar och förstå säkerhetsaspekter.
Men endast varannan 9-17-åring visade sig kunna identifiera felaktig eller falsk information - ju yngre nätanvändare, desto större problem alltså.
Över 80 procent förstår dock vilket slags innehåll det är okej att dela vidare.
Forskarna bakom enkäten föreslår följande åtgärder med tanke på framtiden:
- Hälsovårdare på barnrådgivningen ska fortbildas för att kunna instruera föräldrar i digital medieläsfärdighet.
- Lärare i grundskolan bör få tydliga direktiv så att de kan guida elever i nätanvändning.
- Medieläsfärdighet bör läras ut på hela andra stadiet så att man slipper en tudelning av de unga i fråga om digitala färdigheter.
EU Kids Online 2019 är ett sameuropeiskt projekt som följt upp barns och ungas nätaktivitet med möjligheter och risker sedan 2006. Delen som gäller Finland har gjorts på pedagogiska fakulteten vid Tammerfors universitet.