Oroligheter bröt ut i flera städer i Bolivia då myndigheterna meddelade att landets långvariga president Evo Morales ser ut att segra redan i den första omgången av presidentvalet.
Den vänsterorienterade presidenten Evo Morales siktar på en fjärde mandatperiod och skulle därmed sitta på presidentposten till år 2025 och utvidga sin sammanlagda tid vid makten till 19 år.
Efter den första valomgången såg det först ut som om varken den sittande presidenten Evo Morales eller oppositionens kandidat Carlos Mesa skulle segra i den första valomgången. Då skulle en andra valomgång hållas den 15 december.
Rösträknandet upphörde plötsligt sent på söndag kväll, och ett dygn senare meddelade landets högsta valdomstol TSE att Evo Morales hade fått 46,85 procent av rösterna medan Carlos Mesa har fått 36,73 procent. Morales hade alltså ett försprång på över tio procentenheter.
Enligt lagen i Bolivia segrar den person som i den första valomgången har ett försprång på minst 10 procentenheter.
Det officiella slutgiltiga valresultatet uppges bli klart först om några dagar.
Carlos Mesa godkänner inte Morales som segrare
Carlos Mesa har sagt att han inte godkänner att Evo Morales utlyses till segrare i den första valomgången. Han anser att valet var riggat och att det inte har fanns tillräckligt med insyn i valprocessen.
Mesa, som var president under åren 2001-2005, anklagar Morales för att ha konspirerat med högsta valdomstolen (TSE) för att justera resultat och dra ut på rösträkningen.
- Vi tänker inte erkänna ett resultat som utgör en del av skamfullt fusk och som skapar onödiga spänningar i det bolivianska samhället.
Också internationella observatörer och diplomater har uttryckt oro över rösträkningen. Det har uttryckts farhågor om att ett potentiellt manipulerande av röster kan utmynna i våldsamheter.
Rivaliserande grupper drabbade samman i La Paz
Rivaliserande anhängare till de båda presidentkandidaterna drabbade samman i huvudstaden La Paz efter myndigheternas besked om valresultatet.
I Sucre i södra Bolivia stacks ett lokalt valhögkvarter i brand av en ilsken folkmassa. I gruvstaden Potosi drabbade demonstranter samman med polisen och gick till angrepp mot olika myndighetsbyggnader.
Kravallpolis skingrade en folkmassa som försökte storma valkontor i staden Oruro söder om La Paz, och oroligheter har förekommit också i Tarija, Cochabamba och Cobija.
Oppositionen manar till generalstrejk
Fernando Camacho leder en inflytelserik medborgarorganisation i Bolivias största stad Santa Cruz, och han har tagit initiativ till en generalstrejk.
Det har redan bildats långa köer till bensinstationer eftersom människor befarar att bränslet kommer att ta slut.
Kontroversiell domstolshjälp gjorde det möjligt för Evo Morales att ställa upp för en fjärde period
Då Evo Morales ville ställa upp för en fjärde mandatperiod hölls det år 2016 en folkomröstning om en ändring i konstitutionen.
Han förlorade folkomröstningen, men vände sig då till författningsdomstolen 2017. Domstolen - som anklagats för att ha lierat sig med regeringen - gav Morales rätt att kandidera en fjärde gång.
Morales jordbrukspolitik får skulden för de omfattande skogsbränderna
Evo Morales har varit populär - framför allt bland ursprungsbefolkningen - men har under årens lopp börjat anklagas för maktfullkomlighet och för att ha låtit korruptionen breda ut sig.
Bland Morales vallöften ingick också ett löfte om att Amazonas ska skyddas - men miljöaktivister har rasat över Morales jordbrukspolitik, och anser att den är en av huvudorsakerna till de våldsamma skogsbränderna som rasat i i Amazonas i östra Bolivia.
En våg av okontrollerade bränder förstörde stora skogsområden och öppna grässlätter, och miljöaktivister anklagar Morales för att ha uppmanat till avskogning och svedjebruk i syfte att utöka jordbruksproduktionen. Morales gav nyligen jordbrukare rätt att utvidga sina marker från fem till tjugo hektar genom kontrollerat svedjebruk.
Nästan 10 000 kvadratkilometer (en yta ungefär lika stor som Nyland) tropisk regnskog brann upp under augusti månad.
- Vi talar om en statlig politik som affärsmän i östra Bolivia har drivit igenom för att utvidga arealen för intensivt jordbruk och betesmarker för nötkreatur. Vi anser att regeringen har förlorat sin kompass, vad gäller de filosofiska och ideologiska principerna som ledde den till makten, sade miljöaktivisten Leonardo Tamburini, ledare för medborgarorganisationen CEJIS, i augusti.