Artikeln är över 6 år gammal

Regeringen efterlyser måttfulla belöningar inom statsägda bolag, vill öka oppositionens roll

Närbild av Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) då hon anländer till Ständerhuset till regeringens sammanträde den 8 april 2020.
Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) anländer till Ständerhuset till regeringens sammanträde den 8 april 2020. Bild: Lehtikuva

Statsrådet har godkänt ett nytt principbeslut om den statliga ägarstyrningen. Beslutet är i kraft under hela regeringsperioden fram till våren 2023.

- De nya principerna kan tillämpas på den nuvarande krissituationen och under normala omständigheter, säger Europaminister Tytti Tuppurainen, (SDP), som är den minister som ansvarar för ägarstyrningen.

Tuppurainen säger att staten stöder de ägda bolagens tillväxt i egenskap av en ansvarsfull ägare. Hon betonar att företagen i sina beslut måste beakta också miljön samt sociala och regionala frågor.

De statsägda bolagen bör rapportera om sitt skattefotavtryck för varje land separat. Skatterna ska betalas i de länder där de enligt affärsverksamheten borde betalas.

När det gäller belöningar för ledningen framhåller regeringen att statsägda bolag inte ska ha de högsta lönerna. Däremot ska lönerna anpassas till företagets storlek, uppgifter, ställning på marknaden och den allmänna lönenivån.

Vädjar om återhållsamhet under coronaepidemin

Regeringen har skickat en vädjan till företagen med anledning av coronaepidemin.

Tuppurainen säger att de företag som måste effektivera verksamheten i första hand bör permittera personal. Man borde undvika att säga upp personal så långt det går och är förnuftigt.

Om verksamheten anpassas borde ledningen enligt Tuppurainen bära en del av bördan. Hon efterlyser återhållsamhet när det gäller belöningar.

Tuppurainen betonar också att hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer bör följas till punkt och pricka.

En större roll för riksdagen

Principerna för ägarstyrning ska enligt Tuppurainen gås igenom med de företag som helt eller delvis ägs av staten.

Vidare ska riksdagen engageras i arbetet. Tuppurainen kommer att grunda en parlamentarisk förhandlingsdelegation som sammanträder fyra gånger per år, med Tuppurainen som ordförande.

Avsikten är att regeringen och oppositionen ska diskutera mera om ägarstyrningen och utforma en gemensam bild av läget. Det här blir enligt Tuppurainen ännu viktigare när Finland ska återhämta sig efter coronaepidemin.