Pressen på honom hade ökat i flera veckor innan Joe Biden, demokraternas troliga presidentkandidat, trädde fram.
I slutet av förra veckan förnekade Biden bestämt de anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot honom.
Anklagelserna är allvarliga och kommer från Tara Reade, en kvinnlig assistent i Bidens stab under hans tid som senator.
Enligt Reade ska Biden år 1993 i en av kongressens lokaler ha tryckt upp henne mot väggen, lagt sin hand under hennes kjol och stoppat in ett finger i hennes underliv.
“Det stämmer inte” och “det hände aldrig” sade Biden i en tv-intervju för MSNBC och i ett längre utlåtande.
Reade var en av åtta kvinnor som ifjol vittnade om oönskad fysisk kontakt med Biden. Vittnesmålen talade inte om sexuella trakasserier utan handlade om alltför närgångna kramar eller olämplig beröring.
Det ledde till att Biden bad om ursäkt och lovade visa “mer respekt för folks personliga utrymme.”
Det var först i mars i år som Reade i en podcastintervju förde fram de betydligt mer grova anklagelserna mot Biden om sexuella övergrepp.
Ord står mot ord - Biden vill att senaten går igenom sina arkiv i jakt på anmälan
Som så ofta i liknande fall är det för en utomstående omöjligt att avgöra vad som hänt eller inte hänt.
Ord står mot ord.
Reade säger sig ha inlämnat en skriftlig anmälan om Biden på 1990-talet, men utan att minnas till vem. Enligt Reade nämnde hon inte sexuella övergrepp i sin anmälan eftersom hon kände sig alltför rädd och "fegade ur.”
Biden uppmanade i fredags senatens arkiv att undersöka om en dylik anmälan lämnats in. Ifall den existerar bör medier ha rätt att se den “och alla andra dokument som är relaterade till anklagelserna” sa Biden.
Saken kompliceras av att många av Bidens personliga dokument från senatstiden finns arkiverade på ett annat ställe, nämligen i Delawares universitet.
De offentliggörs först två år efter att Bidens karriär i allmänhetens tjänst upphör, en vanlig överenskommelse i dylika sammanhang.
På frågan om varför hon träder fram först nu, har Reade svarat att hon tidigare saknat mod och att hennes attityd till Biden varit konfliktfylld, eftersom hon också uppskattat hans arbete
Enligt Biden innehåller dokumenten ingen personalinfo som kunde vara relevant för de färska anklagelserna, men nog andra konfidentiella uppgifter, till exempel förtroliga samtal med andra statschefer. Därför säger han sig vara ovillig att öppna upp arkivet.
Reades egen berättelse har blottat vissa luckor och inkonsekvenser.
På frågan om varför hon träder fram först nu, har Reade svarat att hon tidigare saknat mod och att hennes attityd till Biden varit konfliktfylld, eftersom hon också uppskattat hans arbete.
Samtidigt bestyrks Reads berättelse av några vänner och av hennes bror.
Biden förnekar alltså anklagelserna och hans kampanj har i den pågående diskussionen lyft fram kandidatens långvariga kamp för kvinnors rättigheter, både som senator och som vicepresident.
Anklagelserna tvingar demokraterna till känslig moralisk balansgång
Politiskt placerar frågan demokraterna och Biden i en besvärlig sits.
Många i USA minns den hätska debatt som uppstod år 2018 när Brett Kavanaugh, president Donald Trumps förslag till till den lediga positionen som domare i den högsta domstolen, anklagades för att ha begått sexuella övergrepp mot en kvinna.
Demokraterna tog då kraftigt parti för kvinnan och motsatte sig utnämningen av Kavanaugh. Man betonade också kvinnors rätt att bli hörda och tagna på allvar.
Efter Bidens färska uttalande har ledande demokrater, såsom underhusets ledare Nancy Pelosi, vidhållit att deras förtroende för Biden fortfarande är intakt.
Det har fått åtminstone republikaner att vädra morgonluft. Man anklagar demokraterna för skenhelighet och frågar om de tänker tillämpa en mildare moralisk måttstock i granskningen av anklagelserna mot Biden än i granskningen av anklagelserna mot Kavanaugh?
Frågan om kvinnors rättigheter har i post-metoo-eran fått en allt starkare samhällelig betydelse i USA. Särskilt inom demokraterna och bland partiets progressiva krafter
För det andra riskerar fallet att så splittring i partiet samtidigt som arbetet för att ena krafterna bakom Joe Biden fortfarande pågår.
Frågan om kvinnors rättigheter har i post-metoo-eran fått en allt starkare samhällelig betydelse i USA. Särskilt inom demokraterna och bland partiets progressiva krafter.
Samma krafter har förhållit sig skeptiska till en Bidenkandidatur redan tidigare. Nu riskerar misstron att stärkas.
Slutligen riskerar udden, åtminstone tillfälligt, att försvinna från ett av demokraternas och Joe Bidens främsta argument inför valet i november: att Biden vore en mer anständig och värdig president än den moraliskt odugliga Donald Trump.
Förvisso, Trump har själv anklagats för sexuella trakasserier av åtminstone 17 kvinnor. Han har förnekat dem alla och verbalt angripit flera av kvinnorna.
I demokraternas ögon är Trump utan tvekan en “större syndare” än Biden i alla tänkbara moraliska hänseenden.
Det är också mycket möjligt att Reades anklagelser förblir en parentes i en valrörelse som med stor sannolikhet kretsar kring president Trumps hantering av coronakrisen och den hårt ansatta amerikanska ekonomin.
Men att frågan snabbt skulle försvinna från mediefokus är osannolikt.
Joe Biden har byggt upp mycket av sin presidentvalskampanj kring värderingar som anständighet, värdighet och ärlighet.
Det är en politisk plattform som inte håller för särskilt många anklagelser av den karaktär som nu riktas mot honom.