Tre kända demokratiaktivister åtalas för att ha organiserat och deltagit i en regimkritisk demonstration utanför Hongkongs polishögkvarter i juni 2019. Alla tre har erkänt sig helt eller delvis skyldiga till anklagelserna.
Joshua Wong har erkänt sig skyldig till att ha uppmuntrat och organiserat en otillåten manifestation i Hongkong. Han sitter tillsammans med Ivan Lam och Agnes Chow frihetsberövade tills domen avkunnas den 2 december.
De kommer sannolikt att dömas till fängelse.
- Jag är övertygad om att inga fängelsemurar eller valförbud eller andra godtyckliga maktmedel kan stoppa oss från aktivism. På det här sättet förklarar vi för omvärlden hur mycket friheten är värd, sa Wong till journalister innan han gick in i rättssalen.
De tre åtalade beslutade att förklara sig skyldiga för att snabba upp processen eftersom de visste att de inte kunde vinna i den här domstolen, uppger Deutsche Welle.
Enligt DW riskerar aktivisterna maximalt fem års fängelse.
Rättsprocessen ses av oppositionen som en hämnd från Kinas sida mot proteströrelsen i Hongkong.
Kina försöker skärpa greppet om Hongkong
I fjol sköljde en kraftfull protestvåg fram över Hongkong. Den riktades mot de tilltagande kinesiska försöken att utöka inflytandet i Hongkong
Droppen för Hongkongborna blev ett lagförslag om den så kallade säkerhetslagen som innebar att misstänkta brottslingar kan utlämnas från Hongkong till Kina.
En del Kinavänliga politiker i Hongkongs parlament stöder de kinesiska försöken att skärpa greppet om Hongkong. Hongkongs ledare Carrie Lam försökte i snabbt tempo driva igenom säkerhetslagen.
I Hongkong befarade man att lagen leder till att politiska oliktänkande skickas till godtyckliga rättegångar i Kina.
Också pressfriheten och yttrandefriheten hotas i Hongkong.
Peking har också fått hård kritik världen över för sitt beslut att skjuta upp parlamentsvalet i Hongkong med ett år, med motiveringen att val inte kan hållas under coronapandemin. Enligt demokratiaktivister är det här ytterligare ett tecken på att demokratin håller på att krossas i Hongkong.
Massprotesterna i Hongkong utvidgades till bland annat en stark kritik av valsystemet. Många har gripits under protesterna. Bland annat högprofilerade aktivister, politiker, fackliga ledare och journalister har varit illa ute.
Sedan coronapandemin bröt ut har det varit mer sparsamt med protester på grund av restriktioner för folksamlingar.
Hongkongs politiska ledning uteslöt nyligen fyra parlamentariker för att "de inte var patriotiska".I protest avgick alla de parlamentariker som företräder demokratiska partier.
Enligt avtal ska Hongkong ha självstyre
- Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina år 1997, och sedan dess har Hongkong varit en självstyrande del av Kina.
- Överlåtelsen innefattade ett löfte om att Hongkong skulle få behålla bland annat ett oberoende rättsväsende, yttrandefrihet och demonstrationsfrihet i 50 år. Enligt överenskommelsen ska Hongkong också få stifta sina egna lagar.
- Den säkerhetslag som Kina drivit igenom i Hongkong har fördömts av en rad länder som påpekar att den i praktiken avskaffar autonomin och principen om ”ett land, två system” - en princip som alltså ska gälla till 2047.
- Kina avvisar all kritik och anser att Hongkong är landets interna affär.
Trumps Kinapolitik har gagnat Hongkongoppositionen
Hongkong har blivit ett slags spelbricka i tvisten mellan Kina och USA. President Donald Trump gjorde bland annat konflikten med Kina till ett av sina främsta valteman.
Trump har godkänt lagar som i princip stöder proteströrelsen i Hongkong. USA ska till exempel en gång om året granska Hongkongs autonomi för att bedöma om Hongkong är tillräckligt självständigt för att få ha kvar sin särskilda handelsstatus i relation till USA.
USA har riktat sanktioner mot bland annat Hongkongs regeringschef Carrie Lam, polischefen Chris Tang och andra högt uppsatta ämbetsmän.
USA har fryst ner Hongkongledarnas ekonomiska tillgångar med motiveringen att de har medverkat till att driva igenom Kinas odemokratiska beslut om Hongkong.
Källor: Reuters, DW, AFP