I år är det Australien som har blivit det huvudsakliga målet för Kinas missnöje på grund av en rad politiska händelser som förargat Kina.
Det här är inte så konstigt, säger Kinaexperten Mikael Mattlin som forskar vid Åbo universitet.
– Kina fokuserar på den som mest sticker ut, vilket Australien gjort i många frågor, och när man fått igen av Kina har man envist hållit fast vid sitt ställningstagande.
För att visa sitt missnöje har Kina slutat kommunicera med Australien och infört stopp och strafftullar på en rad australiska exportvaror.
Kinas metoder är bekanta, säger Mattlin, men Kina har gått ovanligt hårt åt Australien.
– Den politiska konflikten med Australien har gått längre än vanligt.
Australien är "ett lämpligt mål"
Kina är Australiens viktigaste exportland.
På grund av det här, och eftersom Australien har nära band till USA, är landet ett lämpligt mål för Kina, säger Mattlin.
– Australien är nära USA i säkerhetsfrågor och av passlig storlek. Det som man vill göra mot USA, men inte vågar, kan man göra mot Australien.
Det har inte heller varit till Australiens fördel att landet varit mer högljutt än de flesta andra länder i Kinakänsliga frågor på senare tid.
Till exempel var Australien år 2018 det första landet som uteslöt elektronikjätten Huawei från att delta i utbyggnaden av 5G-näten.
– Kina har nog ansett att Australien blåst upp sig lite för mycket.
Kinas 14 klagomål
Kinas ambassad läckte i november ut en lista till medier med 14 klagomål som Kina vill att Australien ska begrunda innan man är redo att återuppta samarbetet med landet.
– Det är en lång lista med saker som Kina vill att Australien ska rätta till för att återupprätta det bilaterala handelsförhållandet.
Även om flera av klagomålen på Kinas lista handlar om saker som skett innan det här året var det först under våren, efter att Australien efterlyst en oberoende granskning av coronavirusets ursprung, som Kina började vidta restriktiva åtgärder mot australiska exportvaror.
– Det var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Mattlin.
Hur länge kan konflikten pågå?
Det ser inte ut som om det finns en lösning i siktet på konflikten mellan Australien och Kina.
Australiens premiärminister Scott Morrison har sagt att landet inte kommer att tumma på sina principer för att gå Kina till mötes.
Men ser man på tidigare konflikter med Kina är det oftast motparten som till sist får ge vika.
Så gick det till exempel då Kina bröt sina diplomatiska band med Norge, efter att en kinesisk oliktänkare fick Nobels fredspris 2010, säger Mattlin.
– Samarbetet med Norge avbröts i sex år och konflikten slutade med eftergifter från Norge.
Till exempel valde Norges premiärminister Erna Solberg 2014 att inte träffa tibetanernas andliga exilledare Dalai Lama för att inte irritera Kina ytterligare.
Den viktigaste exportvaran har inte drabbats
Kina har straffat Australien genom att rikta strafftullar och begränsningar mot flera exportvaror som är viktiga för Australiens identitetskänsla, som till exempel vin och nötkött.
Men handeln med Australien är också viktig för Kina och ekonomiskt är en betydande del av den australiska exporten fortfarande orörd, säger Mattlin.
– Handeln går ändå ganska bra. Kina är kanske lite pragmatiskt och sätter inte begränsningar på den absolut viktigaste råvaran järnmalm.
Kina har däremot nyligen uttryckt sin irritation över att priset på australisk järnmalm stigit.
Det här säger de australiska producenterna att inte beror på dem, utan på att den kinesiska efterfrågan på järnmalm stiger snabbare än vad som hinner produceras.
"Kinanegativiteten i västvärlden tilltog med Trump"
Under de senaste åren har en allt negativare attityd mot Kina vuxit fram i västvärlden.
– Tidigare sågs Kina mer som en möjlighet och det var den positiva synen som dominerade. Man ville kanske inte se på saker lika kritiskt som man kunde ha gjort.
Men nu har pendeln svängt och man vill inte se något positivt mera, vilket Mikael Mattlin tror att långt beror på USA:s president Donald Trump.
– Trump är säkert inte hela orsaken men han har gjort att många länder börjat kritisera Kina mera öppet.
Mattlin påpekar ändå att bortsett från Australien har de flesta länder inte gått så långt på USA:s linje.
– Men vi har börjat tala om Kina på ett sätt vi inte skulle ha gjort för några år sedan.
Det här betyder att det kan bli allt svårare för västländer att behålla Kinas gunst och även Finland kan hamna i onåd en vacker dag.
– Vår utrikespolitik är av tradition försiktig, men alla övriga länder i Norden förutom Island har hamnat i skärselden, så inte utgör Finland något undantag, säger Mattlin.
Källor: Sydney Morning Herald, ABC