Artikeln är över 5 år gammal

Raseborgs bokslut för 2020 landar 9,9 miljoner på plus - det kumulativa underskottet har aldrig under Raseborgs stads historia varit så här litet

-
Det gick upp och ner och hit och dit för ekonomin i Raseborg 2020. Men åkturen slutade lyckligt. Bilden är från Ekenäs höstmarknad 2015. Bild: Yle/Veronica Montén

Lättare att andas och stolt över att hängslena håller för investeringar. Bland annat så beskrev ledningen för Raseborgs stad att det känns när fjolårets bokslut visar ett överskott på nästan 10 miljoner euro.

Bokslutet omfattar affärsverket Raseborgs Vatten.

Staten var generös med coronabidrag, men också staden som organisation har varit sparsam.

Då Hangö presenterade sitt bokslut för år 2020 talade ledningen det gångna ekonomiska året som en berg-och-dalbana.

När Raseborg på tisdagen (17.2) informerade om sina siffror, tog staden till samma liknelse.

Coronaåret har varit en karusell där ingen kunnat förutse pendlingarna. Samma läge gäller för det här året.

Det värsta hotet om kriskommun undanröjt

Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) beskriver året som svårt, men bra.

- Vi har fått mer statliga pengar och större skatteinkomster än beräknat. Också den egna verksamheten har varit kostnadseffektiv, vilket är viktigt att betona.

Anders Walls vid Karis järnvägsbro som är under konstruktion.
Anders Walls som för ordet i stadsstyrelsen beskrev årets som tufft men bra. Bild: Sofia Kajander / Yle

Det allra viktigaste, enligt Anders Walls, är ändå att det goda resultatet gjort att stadens kumulativa underskott minskat. Så här litet har det aldrig tidigare varit sedan 2009 när Raseborgs stad grundades.

Walls hoppas att det här ska få staten att rikta sin radar mot andra kommuner som har en större skuld.

- Förstås går man aldrig säker så länge man har ett underskott, sammanfattar han.

Nu återstår 1,3 miljoner euro av det samlade underskottet. Det har staden som mål att beta av nästa år.

Alla har bidragit på sitt sätt

Precis som i andra västnyländska kommuner, var det statsandelarna och de så kallade coronastöden som höll ekonomin på fötter.

Sammanlagt fick Raseborg nästan 70 miljoner i statsandelar.

Men också den egna verksamheten har bidragit genom att spara tre miljoner i kostnader. Här stod personalminskningar för över hälften med cirka två miljoner.

Enligt stadens ekonomichef Jeanette Bäckström beror besparingarna på ett minskat behov av vikarier, pensioneringar som inte ersatts och på att det finns en del obesatta tjänster.

Ingåbon Jeanette Bäckström
Ekonomichef Jeanette Bäckström redogjorde för allt som bidragit till att räkenskaperna blev positiva. Bild: Maria Wasström / Yle

Sedan finns en hel rad mindre faktorer som utmynnar i plusset.

Vintern 2020 är sådan. Den var mild, vilket betydde mindre kostnader för uppvärmning och underhåll.

I vissa fall har man sparat samtidigt som man blivit utan intäkter, till exempel under tiden då Ekenäs simhall var stängd. Det samma gäller inom hälsovården, tandvården och bildningssektorn.

Vårdkön kostar att beta av

Också Raseborg fick återbäring av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, 1,3 miljoner netto.

I samband med det påpekar stadsdirektör Ragnar Lundqvist att staden ändå står i en vårdskuld, då alla icke brådskande fall och operationer fått vänta.

- Vi har med andra ord en vårdkö att beta av, vilket förstås kommer att kosta oss pengar senare.

Vårdskulden estimeras till 1,5-2 miljoner euro.

Överlag är han, liksom sina kolleger, nöjd över att staden lyckats vända ekonomin i rätt riktning.

Beträffande statsbidragen säger han att de var berättigade eftersom coronaepidemin också orsakade extra kostnader åt staden.

Summa summarum blev nettoeffekten av pandemin ändå plus 6,3 miljoner, har man räknat ut.

Knipnässpöket gick upp i rök

Stadsstyrelsens första viceordförande Mats Lagerstam (SDP) är glad att bli av med vad han kallar Knipnässpöket, alltså fastigheten Knipnäs.

Affären innebar en förlust på 1,1 miljoner för staden, men man blev av med löpande kostnader och det underhåll en byggnad innebär.

Ett stort rappat, gult hus i fyra våningar. Gammalt sjukhus.
Knipnäs gamla sjukhus såldes för en tid sedan och ska nu få nytt liv. Bild: Yle / Tiina Grönroos

Lagerstam säger att staden också kan vara stolt över att ha råd och mod att förverkliga stora investeringar som kultur- och bibliotekshuset i Karis och Svartå skolcentrum.

Stadens nettoinvesteringar för år 2020 var 11 miljoner euro.

Stadsstyrelsens andra viceordförande Anita Westerholm (SFP), säger att det nu är lättare att andas.

Däremot gäller det fortsättningsvis att inte vila på lagrarna, utan att fortsätta arbeta för att ytterligare hålla ekonomin i rätt riktning.

Fortfarande har staden en lånebörda på 110,5 miljoner euro, eller 4 177 euro per invånare.

Rubriken och texten korrigerades 17.2.2021 vid 16.10. Det stod tidigare att det kumulativa underskottet aldrig tidigare har minskat i Raseborg, vilket inte stämmer. Det rätta är att det kumulativa underskottet aldrig har varit så litet som nu, 1,3 miljoner euro.