Det första globala vapenhandelsavtalet godkändes på tisdag kväll av en överväldigande majoritet av FN:s medlemsländer. Trots det väntat breda stödet i FN:s generalförsamling råder det ändå delade meningar om hur effektivt avtalet kan bli.
Det var 155 medlemsstater som till slut stödde avtalet. De tre länder som sade nej var de samma som förra veckan torpederade försöken att godkänna fördraget med konsensus vid en FN-konferens, det vill säga Nordkorea, Iran och Syrien.
Att frågan kom till generalförsamlingens behandling betydde att det nu också fanns länder som lade ned sin röst. De stora vapenexportörerna Kina och Ryssland hörde till de 22 länder som lät bli att rösta.
- Avtalstexten genomgick stora förändringar ända in i sista stund, sade Rysslands FN-ambassadör Vitalij Churkin och menade att Moskva behöver mera tid för att bedöma avtalet.
"Kommer att bespara liv"
Det nya fördraget gäller konventionella vapnen, allt från tunga stridsvagnar och storkalibrigt artilleri till lättare vapen. Avtalsländerna förbinder sig vid att de vapen de exporterar inte kommer att användas vid människorättsbrott, terrorism eller organiserad brottslighet.
- Vi har fått ett starkt och effektivt vapenhandelsavtal, sade den australiska diplomaten Peter Woolcott som ledde förhandlingarna, och enligt honom är det ett regelverk som kommer att bespara liv och minska mänskligt lidande.
För att avtalet ska träda ikraft måste minst 50 länder underteckna det. Den processen inleds i juni och väntas ta några år. Men att det var 22 länder som nu avstod från att rösta väcker frågor om de överhuvudtaget tänker gå med.
Och även om världens största vapenexportör USA röstade för det nya fördraget, så har landets inflytelserika vapenlobbyn hotat att stoppa ratificeringsprocessen i senaten.