Norra Indien har jag nu besökt fyra gånger allt som allt. Jag har i flera repriser bott under flera månader i den tibetanska staden Dharamsala vid Himalayabergens rand.
Under samma period så bodde min nuvarande pojkvän också i samma stad där han drev en restaurang, efter att ha flytt över bergen från Tibet. Ändå möttes vi aldrig i den lilla staden. Det var inte förrän han hade flyttat till Finland, pga helt andra orsaker, som vi träffades i Helsingfors! Han är en av sex tibetaner som bor i hela Finland.
Genom att vara i ett förhållande med min pojkvän så har jag lärt mig mycket om den tibetanska kulturen, på både gott och ont. Alla kulturer har sina för- och nackdelar, men i den tibetanska kulturen känner jag mig väldigt hemma. Jag kommer förstås alltid att vara finländare och är mycket nöjd med det. Men ändå känns det ibland som om jag är står närmare den tibetanska kulturen och människor från Tibet.
Tibetanerna har väldigt lätt att skämta om nästan vad som helst. För mig känns det bra, eftersom jag ibland tycker att vi västerlänningar måste göra så komplicerade skämt att jag ofta inte förstår dem. På samma gång är tibetanerna väldigt ärliga och då de ler så ler de oftast av hela sitt hjärta.