Arbetet med att sätta avloppsvattensystemen i skick i glesbygden framskrider mycket långsamt. Hushållen i glesbygden har nu knappt tre år tid på sig att fixa avloppsvattensystemen i skick.
Trots det har hittills bara en tredjedel av de berörda hushållen fixat avloppsvattensystemen så att de motsvarar den nya förordningen som träder i kraft år 2016.
Avfallsvattenförordningen från år 2004 gav fastighetsägarna i glesbygden ursprungligen en tilläggstid på tio år att sätta avloppen i skick, men den tilläggstiden förlängdes redan för ett par år sedan till år 2016. Men enligt Miljöministeriet verkar ändå också den här tidsfristen löpa ut innan alla avlopp är fixade.
Alla hinner inte i tid
Arbetet med att sätta i skick avloppen i glesbygden går långsamt och takten tyder på att alla de drygt 300 000 berörda hushållen inte kommer att hinna åtgärda avloppen till år 2016. Av dessa kräver upp till 150 000 fastigheter dessutom en mer grundlig avloppsrenovering.
Miljöministeriet hoppas ändå på att tilläggstiden används effektivt. Enligt överingenjör Jorma Kaloinen vid ministeriet ligger det inte någons intresse att det blir rusning just innan tidsfristen år 2016.
-Vid en rusning finns det risk både för att priserna stiger och att kvaliteten på byggjobbet lider, något som varken beställarna eller entreprenörerna knappast är nöjda med.
De avloppssystem som inte motsvarar den nya förordningen blir olagliga år 2016. I slutändan är det de kommunala miljömyndigheterna som övervakar att avloppssystemen uppfyller de nya kraven.
Kitö Vattenandelslag i Sibbo skärgård grundades för tre år sedan, delvis på grund av avloppsvattenförordningen. Arbetet har framskridit långsamt, men i höst ska man äntligen börja gräva, berättar styrelseordförande Ove Tallberg.
- Det är fråga om lagmässigt och tekniskt komplicerade saker. Dessutom är det en stor ekonomisk fråga för hushållen och därför är det många fastighetsägare som strävar emot, trots att det handlar om att skydda vattnen i näromgivningen.