De svenska markägarna hotar med snabbavhysning och hårdare tag mot utländska bärplockare som kommer för att plocka bär för försäljning. Men plockarna har allemansrätten på sin sida. Det är dags för den årliga debatten om vad man får göra i naturen, till markägarnas förtret.
I den lilla kommunen Tierp, norr om Uppsala, samlades i fjol över 500 bärplockare, huvudsakligen från Bulgarien. De bodde i tältläger på Stora Ensos marker och tänkte försörja sig på bärplockning. Men bären mognade inte, det blev ett dåligt bärår.
Till slut ansökte markägaren om avhysning när protesterna mot grannarna blev för många. Träd fälldes till lägereldarna och inbrotten i trakten blev fler när bärskörden var dålig. De tillfälliga gästerna klagade på hotfulla ortsbor.
I år väntas fler bär än normalt
Nu är det dags igen. Rapporterna strömmar in om en osedvanligt lovande blåbärsskörd speciellt i Norrland och Svealand. Längre norrut börjar också hjortronen mogna. De rapporterna når också södra Europa.
De flesta svenskar plockar antagligen bär enbart för eget behov. Ändå behöver inköparna och grossisterna stora mängder svenska bär för livsmedelsfabrikerna.
I år är intresset antagligen större än vanligt för både vilda och odlade bär. Flera fall av sjukdomsfall har rapporterats, på grund av hepatit A i utländska frysta bär. Det ökar förmodligen intresset för att köpa och konsumera svenska bär.
Mänskohandel?
Fler bär kan betyda också fler plockare. Många inköpare anställer egna tillfälliga bärplockare. Speciellt från tidigare östblocksländer kommer spontanarbetskraft för säsongjobben. De får betalt enligt den mängd de kan och orkar plocka.
I flera år har kritik framförts om att etiska riktlinjer saknas för hur de utländska bärplockarna behandlas. Det är svårt att kontrollera arbetsvillkoren i den här branschen.
Organisationen Swedwatch har tagit sig an de utländska bärplockarnas sak. I Dagens Eko uttalade sig nyligen Mats Wingborg berömmande om bärföretagarna och grossisterna. De har tagit många steg framåt i sitt ansvarsarbete. Bland annat nämns att bostadsförhållandena ska förbättras och arbetsvillkoren översättas till flera språk, t.ex thailändska, eftersom det kommer många plockare också därifrån. Fler id-kontroller av bärplockarna ska göras och man ska undvika svart arbetskraft.
Allemansrätten tolkas olika
Den nordiska allemansrätten ger alla, också utlänningar, rätt att vistas i skog och mark - och att plocka bär och svamp. Enligt Naturvårdsverkets tolkning gäller rätten också kommersiell plockning. Det som inte är tillåtet är nedskräpning, naturförstörelse, störande beteende mm.
De svenska markägarna vill ha bären och marken för sig själva, men det är alltså inte möjligt. Staket går inte. Allt fler markägare vill kräva betalt av t.ex bärplockare och turister, i synnerhet turistföretagare som gör förtjänst på markägarens bekostnad.
Just nu är det framförallt de fria bärplockarnas framfart som upprör markägarna och böndernas centralorganisation LRF. Lantbrukarnas riksförbund har tillsammans med Kronofogdemyndigheten tagit fram en mall för att snabbt avhysa människor från otillåtna bärplockarläger, rapporterar Dagens Eko.
Man ser en lucka i lagen, som man nu vill testa. I år ska markägarna snabbare be polisen om handräckning för att bli av med gästerna. Nedskräpning, trädfällning, olaglig eldning, tält och bilar som står i vägen, skadegörelse ska tillsammans med långvarig camping utgöra grund. Det är kronofogdemyndigheten som bistår, men det kostar 600 kronor per person som ska avhysas. Den kostnaden har LRF lovat stå för i år.
Det finns också byråkratiska hinder. Till exempel ska kronofogdemyndigheten ha personnummer på alla personer som avvisas. Men bärplockarna kan ha svårt att legitimera sig. I värsta fall har deras pass tagits ifrån dem av den som organiserar resorna till Sverige. Björn Galant, som representerar LRF, säger i Sveriges Radio att en lagändring kunde göra avhysningarna snabbare.
Som det är nu måste man kanske vänta till älgjakten, innan avhysningen kan förverkligas, menar markägarna. Då torde alla bären vara plockade, och avstjälpningsplatserna ligga i skogen som minne av de objudna gästerna.