Nästa konflikt inom kongressen blir det s.k. skuldtaket, ett maximibelopp för hur mycket den amerikanska staten får ha i utestående skuld.
Det nuvarande skuldtaket är 16,7 biljoner (i USA trillion) dollar, dvs. 16,700 000 000 000 dollar. Man räknar med att skuldtaket nås i mitten av oktober. Om kongressen inte kan komma överens om att höja taket kan staten inte längre låna pengar för att finansiera sin verksamhet.
Politiskt spel
-Det leder till lägre tillväxt i USA och får konsekvenser för hela världsekonomin. Tillväxten blir enligt beräkningar 1,4 procent lägre under det fjärde kvartalet och den pågående uppgången bryts, säger Aktias chefsekonom Timo Tyrväinen.
De konservativa republikanerna väntas använda skuldtaket som utpressning för att få Kongressen att avstå från Obamacare, på samma sätt som man gjorde med budgetuppgörelsen som föll.
Konsekvenser också för Finland
För två år sedan stoppade Kongressen en höjning av skuldtaket, med stora konsekvenser för ekonomin. Osäkerheten ökade och kreditvärderingsinstitutet Standad&Poor sänkte USA:s kreditvärdighet från AAA till A. Som ett resultat föll börskurserna kraftigt.
Också nu kommer ett politiskt dödläge att öka osäkerheten, säger Tyrväinen.
Den globala ekonomin är så ihopkopplad att problem i USA påverkar hela världsekonomin.
-Vi hade inget att göra med kollapsen av Lehman Brothers som ledde till finanskrisen. Ändå föll BNP i Finland mera än i något annat land med stark ekonomi, säger Timo Tyrväinen vid Aktia.
Skuldtaket ger möjlighet till taktikspel
I systemet finns en inbyggd motsättning. Det är möjligt för Kongressen att godkänna en budget som kräver lånefinansiering och senare ifrågasätta en ökning av statsskulden. Tanken med skuldtaket har ursprungligen varit att sätta press på politikerna att inte höja de offentliga utgifterna.
Skuldtaket har ändå inte fungerat som en broms för statsskulden. De senaste 30 åren har skulden ökat under varje president, allra mest under George W. Bush, på grund av skattesänkningar, högre medicinersättningar och inte minst två krig.
Nu fortsätter taktikspelet kring budgeten, men också skuldtaket. Budgeten är nu den akuta krisen, men inom några veckor måste skuldtaket höjas annars blir konsekvenserna stora. När USA förra gången för två år sedan stod inför en kris om skuldtaket vädjade den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke till Kongressen.
-Också ett kort uppehåll i betalning av ränta och skuld kan leda till störningar på finansmarknaden, nedklassning av kreditvärdigheten, och kan skada dollarns roll i den globala ekonomin, sade Bernanke.