Projektet med utvidgningen av Panamakanalen som förbinder Atlanten i öster med Stilla havet i väster hotas att fördröjas med minst ett halvår och omkring tiotusen jobb uppges vara hotade. Ett ekonomiskt gräl har blossat upp mellan kanaladministrationen och de europeiska leverantörerna som står för arbetet.
Synen av de enorma lastfartygen som sänks upp och ner i Panamakanalens största sluss Miraflores är hypnotisk och mäktig. Sakta men säkert flyttas lastfartygen som kan vara närmare 300 meter långa från den ena ändan till den andra med hjälp av ett tiotal små dragarfordon.
- Panamakanalen är vår största turistattraktion, berättar guiden Javier Pimentel, där vi står och blickar ut över Miraflores. För att slå mynt av intresset har man byggt ett museum med åskådarplatser intill slussen som dagligen fylls av busslaster av turister.
- Närmare 10 procent av världshandeln går härigenom, och den har också har enorm betydelse för Panamas ekonomi. Årligen passerar här 14 000 fartyg från mer än 100 olika länder, främst från USA, Kina och Japan, fortsätter Pimentel.
Eftersom fartygen på det här sättet slipper runda Sydamerika, sparar de två till tre veckor på genvägen genom kanalen. Det är också ekonomiskt lönsamt både för rederierna och för Panama. Det långsmala centralamerikanska landet har, delvis tack vare kanalen, en tillväxt som andra bara kan drömma om i dessa ekonomiskt kärva tider. De senaste åren har ekonomin vuxit med omkring 6 procent, och uppgången förutspås fortsätta - ja, till och med öka. Därmed leder Panama den ekonomiska utvecklingen i hela regionen.
- Panama tjänar närmare 8-10 miljoner dollar per dag på kanalen. Efter utbyggnaden av kanalen kommer intäkterna att öka till kanske 13-15 miljoner per dag, uppskattar Javier Pimentel.
Han tillägger ändå att landets ekonomiska uppgång ändå inte enbart är kanalens förtjänst - Panama fungerar nämligen också som ett skatteparadis som attraherar utländska företag.
Hundraårsjubileum
I år är det hundra år sedan Panamakanalen invigdes. Den 77 kilometer långa kanalen kan betraktas som något av ett konstruktionsmässigt under, och det uppskattas att närmare trettiotusen arbetare fick sätta livet i då den byggdes kring sekelskiftet till 1900-talet. Fram till 1999 administrerades kanalen av USA enligt ett avtal från tiden då kanalen byggdes, men numera är det Panama som sköter det hela.
Samtidigt pågår ett projekt med att fördubbla kanalens kapacitet. Slussarna ska byggas ut och på så sätt ska större och fler fartyg kunna passera. I nuläget är det ändå oklart hur det kommer att gå med projektet, vars ursprungliga budget låg på omkring 5,2 miljarder dollar. De europeiska leverantörerna meddelade nyligen att kostnaderna för utbyggnaden oväntat kommer att överskridas med 1,6 miljarder dollar. Kanaladministrationen vill för sin del inte stå för fiolerna och parterna beskyller varandra för de oväntade utgifterna. Arbetet har nu lagts ner i väntan på en lösning, och omkring 10 000 jobb uppges vara hotade.
Dessutom har många av världens rederier investerat stora mängder pengar på att konstruera större fartyg som passar kanalens nya maximimått. Pressen på att komma vidare är alltså stor, och enligt kanaladministratören Jorge Quijano måste en lösning hittas inom de närmaste dagarna. Projektet skulle enligt planerna stå färdigt år 2015, men i nuläget ser det ut att försenas med åtminstone ett halvår.