I elva månader hölls tjetjenska Musa Lomajev fången och i fyra månader torterades han så att han nästan miste livet. Med hjälp av den terapi han har fått i Finland har han lyckats gå vidare och han hoppas på att alla som kommer hit med traumatiska upplevelser i bagaget skulle få tillgång till terapi.
Lomajev kom till Finland som asylsökande för åtta år sedan. I dag har han ett eget företag och familj, men spåren av upplevelserna i det forna hemlandet lever kvar.
När jag träffar Musa Lomajev ber han om att få ses vid havet för där kan han tänka.
De höll mig fången i elva månader och torterade mig hela tiden i fyra månader.
Musa Lomajev
- Jag kommer ofta hit för att reflektera över det jag upplevt, här finner jag ro, säger han.
Lomajev tillfångatogs en natt när han låg hemma och sov för tio år sedan. Han misstänktes på falska grunder vara medlem av en motståndsrörelse.
- De höll mig fången i elva månader och torterade mig hela tiden under fyra månader, berättar han.
"De slog mig med allt de hittade"
Lomajev avbryter sig i sitt berättande och säger att han är försiktig med att prata om tortyren för att de flesta inte klarar av att höra om det han varit med om. När jag försäkrar honom om att det är okej fortsätter han.
- Upp till åtta personer misshandlade mig samtidigt. De slog mig med alla tillhyggen man kan tänka sig, de använde bland annat stolar, stövlar och pistolkolvar.
Vi fick inte mat eller vatten, jag fick tvätta ansiktet första gången efter fyra månader i fångenskap.
Musa Lomajev
Lomajev har förlorat hörseln i höger öra till följd av tortyren.
- De lade också en plastpåse över mitt huvud och slog mig samtidigt. En del av tortyren var att de gav mig elchocker genom fingrarna, förklarar Lomajev.
- Vi fick inte mat eller vatten, jag fick tvätta ansiktet första gången efter fyra månader i fångenskap. De höll mig isolerad i ett rum och hämtade bara ut mig för att tortera mig, fortsätter han.
Började tvivla på sig själv
Lomajev frigavs när hans släkt lyckats samla ihop tillräckligt med pengar för att köpa ut honom. För åtta år sedan kom han till Finland.
Lomajev säger att han i dag inte förstår hur han överlevde tortyren.
- De första två månaderna hoppades jag bara att de skulle inse sitt misstag och släppa mig fri, efter det lyckades de bryta ner mig tillräckligt för att jag skulle börja tvivla på mig själv och på vad som var sant.
De fysiska såren läker, de psykiska lever kvar
Lomajev berättar att många bröt ihop fullständigt.
- Jag såg hur de blev galna. Det var en oerhört svår upplevelse.
De slår sönder ens inre, det är omöjligt att leva med det om man inte hittar något att hålla fast vid.
Musa Lomajev
Trots den kontinuerliga fysiska misshandeln är det inte såren på kroppen som är den värsta plågan.
- De fysiska såren läker, det är de psykiska som hänger med. Torterarna slår sönder ens inre, det är omöjligt att leva med det om man inte hittar något att hålla fast vid, säger han.
- Varje mänska som har gått igenom något liknande behöver ett ljus i livet. Det kan vara barnen, familjen eller jobbet, vad som helst, något som visar att du behövs.
Måste ha någon att tala med
Lomajev berättar att han känner många unga män som gått igenom samma sak och inte hittat något att leva för efter att de har flytt.
- De hittar ingen att tala med om det de upplevt så de åker tillbaka. Åker de tillbaka så åker de för att hämnas. De är döda i dag, berättar Lomajev.
Fick hjälp av terapin
En advokat lyckades ordna med psykoterapi åt Lomajev.
Om man inte får terapi måste man vara en oerhört stark mänska för att klara sig. Det finns många som inte gör det.
Musa Lomajev
- Jag har gått tre år i terapi. I början hade jag svårigheter att minnas saker. Jag mindes inte min barndom och jag hade svårt att komma ihåg namn och trots att jag visste namnet kunde jag inte uttala det. Varje morgon när jag vaknade kändes det som om jag arbetat hela natten, minns Lomajev.
- Terapeuterna hjälpte mig och visade hur jag skulle hantera min situation.
Lomajev säger att han tycker att det vore väldigt viktigt att alla som kommit från en krigszon och lider av posttraumatisk stress har tillgång till terapi.
- Om man inte får hjälp måste man vara en oerhört stark mänska för att överleva, förklarar han.